Göteborgsposten – 24 november 1874, sida 2

kommor dit; betyder ingenting slå tre slag, och man skall öppna för er. Chevaliern har narrat er; men jag skall gifva er medel i händerna att godtgöra det onda och låta konungen se hvad som händt ur en helt annan synpunkt. Madame de Mailly smög sig dermed bort och lemnade Fleur-de-Mai midt i en grupp af unga herrar, som lyckönskade honom till hans utmärkta sätt att valsa och till den sköna dame, med hvilken han fått valsa. Det var då som herr de Launay kom tillbaka till honom. — Palsembleu! chevalier, sade han till honom, jag har varit ung och förstår mig på kärleken och allt hvad som rör den. Nu har jag blifvit öfvertygad om en sak. — Hvilken då, min herre? — Att stiftsfrun älskar er. — Tror ni det? — Fullt och fast, chevalier. — Nå väl! om det så skulle vara då? — Skulle jag gifva er ett råd. — Låt höra. — Gift er med henne. 2 — Bah! ni glömmer hvar jag befinner mig. — Hvem vet? ni skall kanhända komma ut.. — Ni har dock sagt mig motsatsen. Ä — Jag är verkligen allt för mycket spelare för att ej tro på slumpen, min herre, sade guvernören. Om slumpen gynnar er, skall ni komma ut; om den är emot er, skall ni aldrig bli gift med marquisinnans nigce. Det beror helt och hållet på tillfälligheter. — Och om jag skulle rymma? . . . inföll Fleur-de-Mai djerft. Herr de Launay darrade. — Icke i afton åtminstone? sade han; jag har ert ord. — I afton nej, men i morgon. — På min ära, min herre, sade guvernören, den saken är så farlig, att jag aldrig skall tillråda er den. Vänta, det är bättre.