Göteborgsposten – 23 november 1874, sida 2

hö ABAB3. d,. — — — Lä säges hafva på ett sammanträde skrutit med, satt de uppnått 20 h:s premium, samt skildrat företaget i de mest glödande ordalag. i Duvernois har i sitt försvar hufvudsakligen sökt att ställa sig som ett offer, hvilket ej förstod sig på affärer. Så säger han, att Caperon förklarat sig vara kapitalist, men deri bedragit honom; han hade kommit och erbju: I dit sig att taga 100,000 aktier. Då Caperon afyttrat aktier till ett värde af 3,700,000 fres, tog han helt kallt 1,250,000 i kommission och inbetalte blott 400,000 fres, samt lemnade vexlar för 600, 000 fres och aktier af tvifvelaktigt värde för återstoden. Duvernois medger, att. det var klandervärdt af honom att lita på Caperon, men säger att äfven andra voro lika felaktiga. Han förnekar sig hafva haft någon del i en fingerad lista öfver aktieegarne och säger, att det var Fornerod, som genomdref bolagets erkännande af börsen. Då han skickade rundskrifvelser ut till provinserna för att sälja aktier, trodde han verkligen, att bolagets affärer voro blomstrande. Åfven en annan dylik affär har i Paris bragts inför rätta. Emile Gautier, en belgier, har neml. åtalats för att ha begått bedrägeri och kränkt lagen om. offentliga bolag. År 1860 bildade han i förening med en komist, hr Lenoir, och flere andra personer ett bolag för åstadkommande af en rörelsekraft, bestående i lustexpansion och gasförbränning medelst elektricitet. År 1863 förändrades detta bolag till ett aktiebolag med kapital af 1 mill. fres, fördelade på 2000 aktier om 500 fres; men det upplöstes fem år derefter med en brist af 480,000 fros. Det bildades åter under ett annat namn och sysselsatte sig nu med att bygga och sälja gasverk. 8000 obligationer ordnades och stäldes till Gautiers törfogande, för att efter behof utfärdas. Genom oriktiga framställningar om deras värde förmådde han allmänheten att taga dem, och år 1869 utfärdade han utan bolagets hörande ytterligare 8000 obligationer, hvilka undertecknades af en styrelse, som gillade allt hvad han gjorde. Vid bolagestämman 1870 omnämdes ej denna. sista handling, utan han afgaf en verklig blomstermålning öfver bolagets framsteg och arhöll bemyndidande att utfärda 32,000 obligationer samt 12,000 ytterligare aktier. Men de senare voro ej lätta att asyttra. Gautier bliade derpå i sin svågers namn ett Comptoir National des Fonds Publies för att kunna afyttra den, samt en finanstidning med den onekligen ironiska titeln Probit Fmanciere. År 1871 förmådde han medelst en falsk lista öfver aktieegare börsen att notera 12,000 aktier och 32,000 obligationer och med stidningspuffar, som i förbigående sagdt kostade honom 139,000 fres, lyckades ban sälja en del af de nya aktierna. Men då han likväl icke kunde på denna väg erhålla tillräckliga medel, förskaffade han sig lån af bankirer i London och Neapel; men obligationerna föllo på börsen, och år 1874 vägrades bolaget att ingå kontrakt om staden Borderauxs förseende med gas, till följd af lösligheten i dess ställning, Det upptäcktes nu, att Gautier hopblandat en del af de af börsen erkända obligationorna med sådana, som icke voro noterade. Vid hans häktning befans det, att han utfärdadt 50,000 obligationer och inalles lyftat ett belopp af 9 mill. fros. Bolagets skulder uppgingo till 11,393,000 sres. Aktieegarne komma ej att få ett öre, Rae