Göteborgsposten – 14 november 1874, sida 2

Frän Utlandet. Underrättelserna från Spanien äro så förvirrade, att vi nödgas orkänna, det vi ej kunna af desamma draga några bestämda slutsatser. Vi kunna icke holler med säkerhet se, huruvida carlistorna verkligen upphäft belägringen af Irun eller icke, ehuru det synes vara det sannolikaste. Åtminstone har försöket att intaga Irun misslyckats, och möjligen hafva carlisterna, då de sett Irun erhålla förstärkningar af general Loma, hvarigenom deras försök nästan omöjliggjorts, sjelfmant lemnat en del af sina ställningar för att icke bringas mellan tvenne eldar. D. 7 d:s telegraferade Newyork Heralds korresp., som åtföljer Don Carlos armå, från Hendaye följande: ÅBelägringen af Irun är upphäfd. Tvenne lägre batterior drogos tillbaka kl. 6 i morgse. Carlisterna återtågade nedslagne kl. 10. Sistlidne natt stodo trupperna under vapen, färdiga till angrepp, men motdofallningar ingingo i samma ögonblick som uppbrottet skulle ske. Kl. 4 i dag på morgonen voro trupperna åter under vapen, och stor hänförelse rådde, ty trupperna voro vissa om seger och hoppades att få frukostera i Irun, då befallning plötsligt ingick om att draga sig tillbaka och bortföra kanonerna. Man insåg nu hastigt, att någon motgång egt rum. Officerare och menige klagade högt, några greto bittert och utforoh med tillvitelser mot den general, som förde befälet öfver belägringsartilleriet. Orsaken till återtåget säges vara den, att Loma intågat i Irun under natten och att 10,000 man afsäadts från San Sebastian. Detta telegram afser sannolikt den befallning, som utfärdades att vända sig från Irun för att mota den framryckande Loma, med hvilken straxt derpå en, enligt carlisternas uppgifter, het strid uppstod, hvarvid Loma tvangs att draga sig tillbaka, sedan han dock lyckats genombryta carlisternas linier i riktning mot hufvudställningen San Marcial. Regeringsvänliga telegram säga, att general Loma intagit carlietställningen Marcial. I ett oarlisttelegram uppgifves, att orsaken till regeringstruppernas framträngande varit den, att carlistgeneralen Ceballos, som innehaft en ställning i Renteria, genom hvilken carlisternas rygg skulle bevaras, i trots af erhållna befallningar uppgifvit densamma utan strid, hvarigenom carlistartilleriet kom i fara att bli taget, till följd af svårigheten att snabbt bortföra det öfver bergsvägarne. Ytterligare underrättelser från carlistsidan torde böra afvaktas, innan man kan rätt döma till ställningen.