Göteborgsposten – 11 november 1874, sida 2

serv 510,294, tillsammans 1,335, OOS man förutom ersättningstrupperna 141, 412, för territorialhären 582,523 och dennas reserv 625, 633, eller för territorialhäron i dess helhet 1,208, 156. Inalles 2,684,576 man äro stälda till krigeministerns förfogande för att organiseras, 7 4, af befolkningen, en styrka som intet folk, ej ens någon af Schweiz kantoner, tänkt på att uppställa. Det skulle vara detsamma, som om vi här hemma af våra 1,800,000 man ville bilda en här om 125,000 man, vi sem både för den aktiva styrkan och den nödiga reserven i ett för allt blott ha 41,000 remingtongevär. Och likväl är det meningen, att hela denna franska styrka skall vapenöfvas och kunna uppställas i krig. I det fallet har Frankrikes nya ordning ett väsentligt företräde framför Preussens. Detta land vapenöfvar som bekant endast så många, som kunna tå plats inom den stående härens strängt begränsade kadrer, hvarför lottdragning ärnu betyder derstädes så mycket. Det samma inför nu Ryssland, men Frankrike vill vapenöfva alla. Då Frankrike joch Preussen nästa gång drabba tillsammans med sina lika stora härar (Frankrike har som bekant genom en lag af den 24 juli 1873 skapat så många nya kadrer, att den aktixva härens formering blir alldeles den samma som Tysklande), så skola de 1,200,000 soldater, som uppställas på båda sidor, på fransk sida utgöras at alla vapenföra män mellan 20 och 29 år, under det territorialhären, som står bakom, innehåller dem mellan 30 och 40, hvilka alla tjenat i den aktiva hären; på tysk sida måste man deremot, för att ernå denna styrka, taga alla vapenöfvade i landet intill de 32:årige, och så återstår blott landstormen, af hvilken endast den delen mellan 32 och 42 år, som förut tjenat i den stående hären och landtvärnet, inläfte i vapnens bruk. Denna franska härordning behöfver naturligtvis tid för att stadga sig, men det förtjenar likväl anmärkas, att den franska naftionalförsamlingen enstämmigt gaf värnepligtelagen retroaktiv kraft. Alla de, som tjenat ut, men ännu icke uppnått 40 års ålder, de många som friköpt sig eller på annat sätt undgått att inkallas, se sig nu plöteligt ånyo stälda till krigsministerns förfogande, Denre skall naturiigtvis icke försöka att vapenölva äldre personer, som äro öfver den ålder då sådant kan ske med något gagn, men i asseende på hvad som i det fallet kan ske, är dock Frankrike oberäkneligt. Största delen af Gambettas legioner hefinna sig inom värnepligtens gränser, den bör kunna bilda en mycket aktningsvärd territorialhär, och den aktiva hären är redan nu 800,000 man stark och blir vid hvarje rekrytuttagning 150,000 man större, emedan ingen afgång sker, förrän de äldsta blifvit 40 år. I afseende på vapen och materiel är Frankfike efter pålitlig källa redan nu väl försedt. Den årliga tillverkningen af Chassepotgevär uppgifves till 450,000 st., och siffran är neppeligen öfverdrifven, emedan vapnen ju tyckas för ögonblicket vara hufvodföremålet för produktionen i Europa, åtminstone inom de land som sysselsätta sig med sådan. Den 1 mars d. å. antogs behållningen vara inalles 1,700,000 st., och artilleribesättningen för fälthären fans i mer än tillräckligt antal, om än den nya materiel, som man ämnar införa, endast befianer sig på produktionens första stadium. Det skall i många hänseenden varda af stort intresse att få se dessa nya härordningar utveckla sig. Det är naturligt, att den fasta tjenstetiden under vapen nu måste öfverallt blifva kort. I Frankrike kan den för största delen af utskrifningen anses för ettårig. Det beter i lagen: Sedan de unge soldaterna tjenat ett år, blifva endast så många af dem qvar vid sanorna, som krigsministern bestämmor.Det heter vidare, att de, som efter detta års förlopp icke kunna läsa och skrifva eller i allmänhet bestå examen, skola stanna i tjenst ett år till, äfven om de annars tillhöra dem, som böra hemsändas, men att å andra sidan värnepligtige, hvilka före inkallandet tillegnat sig militära färdigheter, kunna hemskickas efter blott ett halft års tjenstgöring. Här må anmärkas, att tjensten i Preussen icke längre är 3:årig utom på papperet. Den har under en längre tid faktiskt blott varat 1 år och 10 månader för största delen af de värnepligtige; för de i år hemförlofvade har den endaet varat 1 år och 8 månader, och den tyckes bli allt mindre och mindre, emedan rekrytmötena med hvarje år utskjutas längre. Jag kan icke finna annat, än att Europa är på god väg att förverkliga de önskningar, som många lärde och fredsvänner uttalat om den allmänna folkväpningens införande i alla land. Dock tyckes ej det hopp, som de knöto vid en sådan, ett allmänt fredstillstånd, skola gå i fullbordan. Hr Bismarck, till hvilken de kunna rikta sina tacksägelser, eftersom det är han allena som sålunda på få år förmått att praktiskt få alla de Tyskland omgifvande naionerna i vapen, hr Bismarck tyckes ej eller ro derpå, att döma efter landstormsförslaget och det som Preussen och de tyska stater, vilka lyda dess bud, i öfrigt på militärisk väg förbereda. : Från Frankrike når oss genom tolegrasen len, om den sannas, vigtiga underrättelsen, att don Carlos gått öfver på franskt område och att AA-A—C. (( — 5