männa arbeten, som af brist på medel hittills måst vänta på verkställighet. För att gifva en talande föreställning om den ofantliga skala, hvari den parisiska municipalförvaltningen går, torde några siffror ur den nyssnämda rapporten här kunna vara af intresse. — De utgifter, som skola betäckas genom det nya lånet, sammanfattas under fyra hufvudafdelningar: 1:o Fullbordandet af det stora centralsjukhuset Hötel Dieu, uppbyggandet af ett nytt sjukhus i förstaden Mnilmontant och andra till helsovården hörande anstalter, 12 millioner; 2:0 Fullföljandet af arbetena på det nya Hötel de Ville (17 2 mill.), nya mairie-bygnader (nära 2 mill.), nya salutorg (3 mill.) nederlagsplatser (3 mill) och slagtarehus (1, 300, 000); kyrkobygnader (9 12 mill.) och undervisningsanstalter, högre och lägre, (612 mill.), tillsammans nära 43 millioner; 8:o den nya kyrkogården i Mry sur Oise och anläggandet af den jernväg, som skall förbinda den med Paris, 12 mill.; 4:o gaturegleringsoch vattenledningsarbeten, nära. 70 millioner. Resten af den nya lånesumman behöfver användas till betäckande af åtskilliga löpande skulder, till reserv för den beräknade bristen i tillgångarne för 1874 och för oförutsedda. utgifter. Det förtjenar anmärkas i afseende på den sista punkten, att alla eller nästan allä de planteringar, försköningar och nya gatuanläggningar, som skola utföras med det stora lånet, skola ske inom de företrädesvis 8. k. folkqvarteren och att de rikare och förnämligare qvarteren nästan ingenting få med af den dyra kakan; municipalrådet, eom står på gränsen till en majoritet af radikala medlemmar vill så hafva det. Detta må nu vara ganska bra, ehuru det också deraf uppstår åtskilliga olägenheter och missförhållanden. Medan man t. ex. öppnar nya och magnifika bonlevarder i stadens utkanter, låter man de påbörjade arbetena vid avenue de Popra, som skulle sammanbinda nya operan och Palais royal, stå ofullbordade, så att denna gata, hvilken var ämnad att bli den mest lysande i Paris, nu företer den besynnerliga anblicken af två ändstumpar, som skiljas från hvarandra genom en oredig sammangyttring.af krokiga och smala gator och gränder, aldeles ovärdiga det moderna Paris. På samma sätt är det med den storartade Boulevard Haussmann, hvilken skulle löpa fram till Boulevard des Italiens, men nu i stället slutar i ett slags återvändsgränd. — Men de koncessioner; som Seinepretekten på detta sätt gjort åt den demokratiska sidan af municipalrädet synas ändå icke vara. tillfyllest för att vinna dess bifall, och det synes, att döma af Råpublique Francaise, som om man ville uppskjuta att votera lånet till dess de nya municipalvalen om några månader försiggått. Lånefrägan eller rättare de upplånade medlens användande utgör nemligen ett ypperligt agitationsmedel på valmännen, och man hoppas för resten att kunna genomdrifva -de-nya valen i en ännu mycket mera radikal anda. Det är klart, att om egendomsegare, köpmän och stora industriidkare, med ett ord alla de personer, som hå intresse af att se stadens finanser: väl ledda, blifva undanträngda, så skall det nya municipalrådet icke dröja att fullkomligt modifiera planen för arbetena, hvilka genom lånet skulle utföras. Oaktadt alla ansträngniogar är det likväl otvifvelaktigt, att lånet nu kommer att beviljas. Allmänheten skall i alla händelser skynda att lemna sina penningar dertill, och detta antingen den hörer till den ena eller den andra af de begge opinioner, som jag hört uttryckas. — ÄI hvilken bekymmersam belägenhet måste ej staden Paris befinna sig, sade en person, sör att nödgas låna 260 millioner! — Herre Gud, hvad Paris måtte vara rik-, utbrast en annan, för att kunna låna 260 millioner! Begge ha rätt, men det är en kostlig duett. Vill man annars höra kostliga duetter — och qvartetter, soli och körer också för den skull, — så bör man ej försumma att besöka ÅBouffes Parisiens och höra Offenbachs sista pjes, Madame V Archiduc, skrifven till en librettc af Albert Millaud. Fru erkehbertigen är et motstycke till Storhertiginnan, i afseende på texten föga mindre orimlig, men betydligt min dre sjelfsvåldig än hvad genren vanligen pre sterar. Intrigen är i den aldra största kort bet den, att tyra missnöjda undersåter, å värds huset della conspirasione permanente, uppgjor en sammansvärjning mot sin furste, en höge originel och för konst varmhjertad erkehertig Denne, som fått korn. om saken, skickar et detachement dragoner för att gripa konspira törerna. Dessa och i synnerhet deras hufvud man räddas genom att garconen och uppas serskan på värdshuset, som nyss gift sig, för kläda sig till sammansvärjningschefen och han uU— — —