Göteborgsposten – 2 november 1874, sida 2

För jordbrukare. I Nerikes Alleh. läses nedanstående lilla oppsats, hvilken torde vara förtjent af så stor spridning som möjligt, hvarföre vi här återgifva densamma: Innevarande höst med sin ovanligt blida väderlek bar hos många jordbrukare framkallat ett bekymmer, huru man bör förhålla sig der rågen vuxit för frodigt, så att han genom regnets och daggens tyngd börjat lägga sig. Att under sådana omständigheter något bör företagas, är en gammal, erkänd sanning, då det alltför täta och långa råggräset dels kan hindra jorden att tillräcklig käla innan snöfall inträffar, dels ock framkallar en mögelsvamp (Lanosa nivalis), hvilka båda omständigheter lätt göra, att rågen ruttnar och dör bort. Man bar brukat aflägsna det öfverflödiga råggräset på tvenne sätt, dels genom att afslå och bortföra det, dels genom att låta hornboskapen afbeta det. Det senare sättet har flera olägenheter med sig, såsom att kreaturen vid fuktig väderlek eller på lös jord söndertrampa marken, äfvensom att betningen alltid blir mycket ojemn och svårligen låter med fördel verkställa sig der rågen endast fläckvis är för stark, då djuren ogerna förtära gräset just der det är tjockast och ofta börjat ruttna, utan istället uppäta rågen, der han förut är tunn tillräckligt och således ofta göra mera skada än gagn. Att deremot afslå och bortföra det öfverflödiga råggräset låter med största fördel utföra sig, endast det sker. med iakttagande af följande försigtighetsmått: 1) Råggräset bör afbuggas så tidigt på hösten, att plantan hioner återväxa genom nya skott inifrån de afhuggna stråen, så att dessa ånyo fyllas och ej skadas af inträffande nederbörd. 2) Afskärningen bör ske med skarp iie och endast så långt ned på stået, att den liggande delen af gräset afhugges. Afskärningen bör kelst ske under torrt våder och aldrig då gräset är belagdt med rimfrost eller stark dagg. 4) Allt gräs, som afhuggits, bör genast hopräfsas och i korgar eller på bårar bortföras från fältet. Noga bör tillses, att intet spilles eller qvarglömmes, då understående plantor eljes förqväfves och dö bort. Det afslagna gräset användes med fördel tjll utfodring.