Göteborgsposten – 24 oktober 1874, sida 1

Annonspris: 14 finnes, kan ledamöternas antal inskränkas till 5. De väljas för fyra år i sender och kunna under vissa förhållanden afsäga sig sina befattningar. Nämnden väljer inom sig ordförande och vice ordförande för ett år i sender. Helsovårdsnämnden skall i allmänhet egna uppmärksamhet åt allt, som kan inverka på sundheten, och utöfvar således äfven helsopolis i staden. Den kan vid vite låta kalla inför sig en hvar, som bor eller eljest uppehåller sig i staden, och skall egna särskild omsorg åt: att i staden må fianas ymnig och lätt tillgång på godt vatten till dryck och matlagning samt på tjenligt vatten äfven för andra hushällsbehof och för renhållningen i staden; att vattenafloppen inom staden behörigen ordnas; att vattnet afledes från vattensjuk mark o. s. v.; att kommunen genom sina anordningar underlättar bortforslingen från staden utaf afträdesämnen, afskräden från gårdar och gator m. m. Helsovårdsnämnden har att årligon inom wars månads utgårg till sundhetskollegium afgifva berättelse om allmänna helsotillståndet i staden under sistförflutna året och hvad i och för allmänna sjukvården blifvit under samma tid åtgjordt. Begrafningsplats får icke anläggas inom stad. De allmänna föreskrifterna för beskaffenheten hos begrafningsplatserna äro lika för stad och land. Inom stad får lik ej jordas, sedan 10 år förflutit efter förordningens trädande i kraft, d. v. e d. 1 nästk. januari. För dem, som ega enskilda grafställen såväl på nu befintliga begrafningsplatser som i kyrka och grafkor, länder till efterrättelser, hvad som är eller varder särskildt bestämdt. Lik, som nedsåttes i kyrka eller gratkor eller i enskild graf å begrafningeplats inom stad, der jordbetäckningen icke har minst fem fot, som är det föreskrifna minimum, skall balsameras; nedsättes det i kyrka eller dermed sammanhängande gratkor, skall liket dessutom förvaras i metallkista. Dessa senare bestämmelser gälla såväl för stad som land, För stad och land stadgas äfven lika, att för den förra helsovårdsnämnd och för det senare kommunalnämnden, som der utöfvar helsovårdestyrelsen, skall ega att förbjuda uthyrandet af lägenheter, hvilkas beboende pröfvas vara i hög grad förenadt med våda för inneboendes helsa, samt inbysandet i samma rum af för stort antal personer. Sammaledes föreskrifves, att åtgärder skola vidtagas att befordra luftvexling i rum, der ett större antal menniskor samlas, som i kyrkor, skolrum, fattighus, domstolarnes samlingsrum m. fl. Skämda eller för helsan skadliga födoämnen tå ej hbållas till salu. Fabriker för animaliska gödningsämnen, fosfor, superfosfat, soda m. fl. få ej avläggas inom stad, och färgerier, garfverier och åtskilNga andra, som genom utetrömmande ångor, elak lukt eller vattnets orenande kunna blifva farliga för helsan, skola förläggas å öppen och rymlig tomt i en ej tätt bebygd stadsdel. Om en fabrik finnes redan anlagd på ett sådant ställe, skall nämnden söka vidtaga åtgärder till förekommande af de utaf läget förorsakade sanitära bristerna. Ombygges fabriken eller göres förändringar jemförliga med omeller nybygnad, anses det som ny anläggning, och skall då afvaktas besked från helsovårdsnämngen, hos hvilken anmälan föret göres. I särskilda paragrater meddelas bestämmelser om belägenheten af afträden, svinhus och svinstior, fähus, stall och gödselstack. Senast inom två år från förordningens tillämpning skola med svinhus och svinstior samt inom tre år med sähus och stall förbättringar, som utan allt för stor svårighet kunna ske, vidtagas enligt de gifna föreskrifterna. Förruttnande ämnen, stinkande affall vid fabriker, kresturaspillning och dylikt, må ej förvaras länge inom stad eller upplagsplats för dem bestämmas nära intill staden eller invid allmän väg. Undantag få dock i vissa afeeenden ega rum i afseende på bestämmelserna om orenlighets aflägsnande från stad. Böter för förbrytelser mot helsovårdsstadgan kunna i allmänhet ådömas från två till och med ett hundra kronor. På landet, när kommunalnämnden behandlar frågor om allmänna heleooch sjukvården, ega provincialeller distriktläkare vara närvarande, men få ej deltaga i besluten. Nämnden har att anlita kronobetjeningens handräckning. Inom januari månads utgång skall nämnden till provinoialläkaren eller, der särskild distriktläkare är anställd, till denne lemna uppgift om allmänna helsotillståndet inom kommunen under året. Kommunalnämnden skall, liksom helsovårdsnämnder i stad, egna särskild uppmärksamhet åt, att tillräckligt och godt vatten finnes, att källor och brunnar icke orenas o. s. v.; att de vådor för allmänna helsotillståndet och enskildes helsa, som kunna blifva en följd af orenlighet uti eller i närheten af boningar, eller af annan osnygghet, varda i möjligaste mån aflägsnade; att icke fabrik eller annan näring inom kommun anlägges, anordnas eller drifves på sådant sätt, att den blifver menlig för arbetarnes eller närboendes helsa; samt, att jemväl andra omständigheter, som kunaa menligt inverka på helsoförhållandena inom kommuden, så vidt möjligt undanrödjas. I ett särskildt kapitel innehålles föreskrifter om hvad iakttagas bör i afseende på farsoter och smittosamma sjukdomar samt slutligen i 5:te och sista kapitlet åtskilliga all. männa bestämmelser. Enligt de sist nämnda, har sundhetskollegium högsta tillsynen öfver helsovården i riket, men kgs befhde ekols inom sitt län vaka öfver, att kommunerna, deYÄOI FYÄIOL M I A kEstn 21.—