de personer, som angåfvos tillhöra dem, beklaga noten, att franska regeringens tillsägelser äfven detta fall icke åtlydts. Befallningarne om att förhindra carlister från att visa sig i uniform i Frankrike ha likaledes icke åtlydts. De låtsa sig dölja sina tecken, men på ett sätt som endast drager uppmärksambeten ännu mera på dem, och ännu i dag säljas carlistiska poststämplar, uniformer och ekiperingspersedlar i butikerna i Bayonne. panska sändebudet upprepar sin tro, att någon förändring häri icke skall ske, så länge det i spetsen för departementens angelägenheter står personer, som uppfört sig på det sätt, noten angifver. Sändebudet säger, att han skulle ha fullkomligt rätt att kasta ansvaret för allt hvad som sker, icke på franska regeringens ombud, utan på franska regeringen sjelf, som icke iakttager konventionen af 1862 angående internering; och han vänder sig åter till den franske utrikesministern med begäran, att det skydd, carlismen åtojuter i Frankrike, måtte för alltid upphöra. Spanska regeriogen tror, att en kraftansträngning skule kosta vida miadre, än de ständiga utgitter, som åsamkas Frankrike genom förlängningen af kriget. Om en betydande styrka af franska trupper posterades på grävsen i förening med de spanska trupper, som äro stationerade på andra sidan om denna, om Bidassoa bevakades af båda landen gemensamt, om de myndigheter, som nu finnas i franska gränsdepartementen, ersattes af andra, hvilka skulle handla i öfverensstämmelse med franska regeringens förklarade önskningar, då skulle kriget icke kunna förlängas, ty Bayonne, Pau; Oloron, Perpignan etc. skulle då upphöra att vara ständiga sammansvärjningshårdar. Noten anmärker, att Portugal äfven har en längsträckt gräns, och att om Frankrike följt detta lands föredöme, spanska sändebudet aldrig skulle behöft att på sin regerings befallning framställa till franska kabinettet de klagomål, med hvilka han nu framkommit. Till sist fäster noten uppmärksamhet på det abnorma deri, att det liberala Frankrike, utan tvifvel emot sin vilje, gör sig till ett med absolutismen i Spanien. i Så långt denna diplomatiska note. Emellertid tyckes spanska regeringen hafva insett, att hon sjelf alltför illa bevakar sin kuster, och har hon derför gått i författning om anskaffandet af en hel del pansarbåtar, hvilka skola söka att hindra insmugglingen af carlistvapen på Biscaiakusten. Från Spanien ekrifves i öfrigt, att afbrotten i jernvägsförbindelserna mellan Madrid och provinsen äro så täta, att Madridtidningarne klagande spörja, huravida regeringen är så vanmäktig, att hon icke kan skydda några af de vigtigaste linierna. Santanderlinien är den enda, som icke är afbruten. Splittringen och afundsjukan bland carlistcheferna och missnöjet inom några kårer tilltaga med hvarje deg. Carlisterna besätta ställningen Allo, der de mottagit två batterier bergskanoner af stål. Det var carlistchefen Losano, som hotade det rika Alicante, hvars myndigheter ötverförde i förskräckelsen penningar och papper ombord på en der liggande Göteborgeängare. Der rådde en formlig panik, och man uppkastade barrikader och redutter. Men Losano kom ej dit, utan vände sig i stället mot Andalusien. Han skildras som en djerf cabella, hvilken med en handsull friskaremän drager genom hela landet, plundrande och brandskattande, hvar han far fram. Eoligt en uppgift från Madrid, skall regeringsöfversten Trujello dock hafva slagit honom vid Fortuno. Från Frankrike ha vi pr telegraf mottagit den glädjande underrättelsen, att det mycket omtalta krigsskeppet O-Enoque lemnat Civita Vecchia. Tillfredsatällelsen häröfver i Italien måste vara stor, och Frankrike har sjelf kommit ifrån en besvärlig börda. Regeringen bar visserligen förlagt för påfvens räkning ett annat krigsfartyg i korsikansk hamn; men det är blott en formsak. Till Lourdes ha i år anstälte 42 valfärder, i hvilka 42.600 personer deltagit. I England bar hertigen af Leinster aflidit,. 82 år gammal. Han bar hertigkronan sedan 1804. Han var stormästare för frimurarne på Irland; i öfverhuset röstade han för det liberala partist. Hans äldete son markis af Kildare, följer honom i hertigsvärdigheten.