Göteborgsposten – 12 oktober 1874, sida 2

stryka hvem de behaga. Att denna lag är stridande mot landets konstitution och mot alla principer om fria val, inser hvar och en, äfvensom attguvernören derigenom erhöll ett ganska farligt vapen i händerna. Staten Louisianas folk har försökt alla lagliga medel 8 för att få denna orättvisa och tyranniska lag afskafb fad, men utan framgäng. De grepo då till vapen, o och Kelloggs välde föll inom tjugofyra timmar och I a a h t b med jemförelsevis ringa blodsutgjutelse. Vi hysa icke några sympatier för sydstaternes förra uppror, men kunna ic.e inse, att denna är en fortsättning af den förra. fär finnas handgripliga och icke blott imaginära skäl. Här gälde det att skydda en ren politisk princip, — icke en ekonomisk institution såsom slafveriet. Med ett ord, denna revolution, om den nu så skall kallas, förefaller oss lika så rättmätig, som schweizarnes mot den österrikiska ståthållaren Gessler eller som dalkarlarnes mot Christian Tyranns danska fogdar. Då närmare upplysningar erhållits och man fätt se, hvad det nu segrande folkpartiet ämnar företaga sig, torde vi möjligen få skäl att modifiera denna vår åsigt; men vi. frukta, att v få behålla den oförändrad. Man bar påstått, att Grant och det republikanska partiet uppväckt och underblåst det rysligt tillämnadekriget mellan racerna i södern. Mången torde framkomma med det påståendet, att äfven denna revolution tillstökats af republikanarne. Om så skulle vara förhållandet, så har detta parti ställt till vackert åt sig, ty det nu i New Orleans till välde komna partiet är tydligen icke så lätt kufvadt, utan torde dertill erfordras ett långt och dyrt krig, hvarföre landet i sin helbet svårligen kommer att tacka general Grant. Våldsåtgärder i detta fall skola derjemte förskaffa Grant en reputation liknande kung Bombasoch göra hans parti opopulärt bland de tänkande massorna så här, som i Europa. Å andra sidan, låter regeringen det skedda passera oanmärkt och ostraffadt så är fara värdt att flera, om icke i alla söderns stater skola följa Louisianas exempel och vi skola få höra berättelser om revolutioner på alla båll. Dermed vore det republikanska partiets öfvervälde i södern också slut, och med de afbränningar det vid de sista valen i åtskilliga norra och vestra stater lidit, komme det derigenom att bli skäligen knäsvagt. Hvem helst som än har skulden för uppträdena i New Orleans, så sättes Grant och republikanarne derigenom i en ganska obehaglig -ställning, och det skall bli intressant att se, huru de ämna reda den trasslig härfvan. Senare Post. Derom synes den allmävna meningen vara vara fullt enig med sig sjelf inom såväl Tyskland som hela Europa, att grefve Arnim under skandalbuller verkställda häktning varit ett förhastande, och det är icke otroligt att man kommer att åter frigifva grefven — af helsoskäl. Åtminstone har hans familj fordrat sådant på grund at hans med läkarebetyg styrkta försvagade helsa, och en läkareundersökning har verkligen i häktet anstälts, ehuru resultatet ej är kändt. Grefvens advokat skall hafva uppmanat honom att utlemna aktstyckena, hvilket han dock vägrat göra, emedan saken redan gått för långt, så att numera endast domstolen har att i det hänseendet fälla utslag. -Neue sreie Presse, som annars stod i allt på furst Bismarcks sida, ogillar i detta hänseende den senares tillvägagående,sägande: Det är nu tydligt, attzman tror grefve Arnha, inneha papper hvilkas innehåll synes, om det kr,mmer till oifentligheten,;vara egnadt, att på något, sätt kompromettera den tyske rikskanslerens politil. Vi vilja icke inlåta oss i gissningar öfver inneballet af papper, hvilkas innehåll ingen menniska kövaner förutom Bismarck och Arnim. Men är detta innehåll sådant, att dess bekantgörande kan bringa det tyska riket i fara, då var grefvens häktande helt säkert ej det rätta medlet att förebygga en indiskretion. Helt säkert har grefven, som oificielt fått kunskap om sitt möjliga häktande, bragt dessa vigtiga papper i säkerhet, och om han står sast vid sitt beslut att icke lemna ut dem, så kan man af mannens karakter sluta till, att hans insättande i stadshäktet icke skall böja honom, Men väl är detta tillvägagående egnadt att stegra hans motstånd till det yttersta. Man säger nu visserligen, att domstolarne skola afgöra; men var skandalen med denna häktning dertill nödig? Kunde icke undersökningen förts mot den på fri sot. förblifne Arnim? T Berlins stadsrätt har upprätthållit Arnims häl Aning; i den högre instansen, kammarrätten, svå san ännu afgörandet, huruvida ransakningshäktandet : skall bestå eller om den brottslige skall mot borger försättas på fri fot. Beslutar kammarrätten i st: dsrattens anda, då skall det i Tyskland hittills nästan. oerhörda fallet inträda, att en högt uppsatt, pederlig, fläckfri man beröfvas sin personliga frihet på. grund af en honom påbördad illvillig, 80 a statsfarlig förklarad plan, hvilken han å sin si ja icke förrådt på något sätt, till hvilken den allt sänna meningen håller hans karakter oformogen mot hvilken hela hans förflutna lif tager honom j . skydd. och allt för att man på detta sätt skall af! ressa honom utne af papper, dem han i sitt samvete anser för okränkbar privategendom. 0 sh om nu stadsrätten fäller utslag mot Arnim, för ÅAlarar för statsegendom hvad denne anser för ens Ålta papper, och om Arnim det oaktadt vägrar ut emna Papperen, hvad då? Man skall döma manne 4 till fängelse för längre eller kortare tid, men man skall lagenligt möjligen knnna i det oändliga forts åtta systemet att på detta sätt aftvinga honom utler fnandet af papperen. Han kan dömas för svek i afseende på statshandlingar, men man kan ej böla. hans sinne, icke bryta bans otvertygelse, icke tvirga hans samvete, om detta vill förblifva otvunget. Åtter månader, kanske först efter år skall man försätca mannen i frihet, och man skall då hänvisas till hans diskretion i samma mått som fallet är i dag. Och at dessa skäl kan man endast beklaga Arnims häktande; ty huru domstolarne äu må ratificera detsamma, ar det dock en otillräckligt motiverad våldshandling. Och hvilken oklokhet sedan att genom ett sådant tillvägagaende underrätta hela Europa om, att grefve Arnim har i sin ego papper, hvilkas blott delvisa offentliggörande sätter tyska riket i fara. Här skall icke försök göras att indraga den tyske kanslerens mäktiga personlighet i diskussionen om denna tilldragelse. Trollmakten hos denna personlighet är tillräckligt stor för att, så vidt vi känna, hela den liberala pressen i Preussen skall finna den oerhörda saken alldeles i sin ordning. Allt hittills ha vi icke sett det ringaste försök (af den liberala preussiska pressen) till en kritik, det minsta anlopp till att gifva blott det blygaste uttryck åt det allmänna medvetandet, som känner sig på det djupaste såradt af det pinsamma förfarandet mot Arnim. Renn mn Nr Så disciplinen är allt och den fria n ns mod intet mera, men det itver afvenledes ett förhållande, som icke är Mindre betänkligt, än den utomordentliga händelse som för nårvarande sysselsätter hela den europeiska pressen. Ccksä hysa vi den öfvertygelsen, att den ännu häpna allmänna meningen i Preussen skall vakna och snar höja sig till en ståndpunkt, ifrån hvilken hon kan skönja, hvad som är rättvisa och hvad som är — kabinetisjustice. Alldenstund grefve v. Arnim nu en tid kommer att mycket upptaga den allmänna ; j j