Göteborgsposten – 26 september 1874, sida 1

Gorrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 24 september. Den af kapten-löjtn. J. R. Dahlström mot brandförsäkringsbolsget Sverige anatälda rättegång om utbekommande af brandskadeersättning, har i dag företagits ech slutbehandlats vid Stockholms rådhusrätt. Rätta tiden att referera denna rättegång, som ådragit sig ej ringa uppmärksamhet, är således nu inne. I sistlidne mars månad förstördes genom eldsvåda vid Ötver-Järfva så väl det vackra boningshuset, brandförsäkradt till 60,000 kronor, som nästan hela lötöreboet, försäkradt till 40,000. Innan bolaget Sverige lemnade denna försäkring bade bolagets verkställande direktör sjelf å Öfver-Järfva tegit kännedom om det, som skulle försäkras, och dervid icke funnit skäl göra någon anmärkning. Sedan branden timat antog bolagets direktion, på hr Dahlströms förslag, att gode män skulle anställa värdering å det, som genom elden blifvit förstördt. Till vägledning för dem uppgjordes en specifik förteckning af hr Dahlström med biträde af tapetseraren Söderström, dervid tillgängliga handlingar och räkningar följdes: den 17 april ingass denna förteckning till bolaget, som töret i slutet af szmma månad utsåg ex god man, hr Dahlström en och dessa gemensamt den tredje. Dessa åstadkommo följande uppskattning: förs branden utgjorde de försäkrade föremålens värde, bygnadens kr. 65,695: 47, kioskens (utgörande en tillbygnad) kr. 4751: 90 och lösegendomens kr. 46,058: 62, summa krovor 116,504: 99. Skadan å de försäkrade föremålen uppskattades: å bygnaden till kr. 64,550: 77, å kiosken till 2277: 51, å lösegendomen till 24,847: 42, hvartill kom för platsens afröjning 700. summa kr. 92,384: 75. Men den 28 juli erhöll hr Dahlström genom protokollsutdrag del af bolagsdirektionens beslut att han trånkändes all ersättning. Detta beslut motiverades så, att hr Dahlström ansåg beslutet vara för hans heder kränkande, Hr D. instämde nu försäkringsbolaget Sverige till Stockholms rådbusrätt, yrkande att utbekomma för byggnaden med kiosken kr. 56,925: 3, för lösegendom, om det icke skadade silfret deri inräknades 21,578: 87 och för platsens afröjning 700 kr., summa kronor 79,203: 90 jemte ränta. Då målet första gången förekom, begärde bolagets ombud, v. häradeböfd. N. Lundberg 3 veckors anstånd för att inkomma med svaromål. Andra gången aflemnades icke något svar, utan blott en af bolagets verkställande direktör undertecknad skrift, i hvilken anfördes, att innan svaromål kunde afgifvas, vore nödvändigt att åtskilliga af honom uppställda frågor blefvo af hr Dablström besvarade; i anledving deraf begärde hr D:s ombud åtta dagars uppskof, då frågorna skulle besvaras. När målet tredjs gången förekom, anmälde br Dahlströms ombud, v. häradsböfd. O. A. Beckman, att han redan på ett för bolaget tillfredsetällande sätt besvarat frågorna, hvarefter saken kommit under reglering, men ännu icke blifvit slutligen uppgjord, i anledning hvaraf ombudet begärde uppskof till i dag, då anmälas skulle om saken fullföljdes eller icke. Då målet trodjo gången förekom, dervid hr Beckman gjorde den nyss anförda framställningen att en öfverenskommelse träffats, var bolaget representeradt af en vaktmästare, försedd med ofullständig fullmakt. Emellertid blet ingen reglering uppgjord; men de dervid förelupna underhandlingarne hade antagit den karakter, att hr Dahlström ansåg sig böra uttaga särskild stämning å de ledamöter i försäkringsbolagets direktion, hvilka fattat det beslut som innehöll omdömen, hvilka hr D. ansåg för sin heder kränkande, och yrkades å dessa ledamöter ansvar. Både ersättningsmålet och brottmålet skulle