Göteborgsposten – 25 september 1874, sida 3

för hela Tyskland och de andras successiva indragning. Diskussionen har isynnerhet rört sig omkring ett från riksregeringen utgånget förslag till en ny banklag, hvilket kommer att föreläggas parlamentet i dess nästa session. Hufvuddragen deraf äro följande: För att hädanefter få stifta en ny sedelutgifvande bank, skall erfordras en rikslag efter en af en särskild stat ingifven begäran derom. Ingen skall vara förbunden att mottaga banksedlar i st. f. guld eller silfver. Ingen bank skall få utgifva sedlar på mindre valör än 100 mark, och endast fjerdedelen af dess emission skall kunna utgöras af denna valör, återstoden af högre, men alltid i multipel af 100. Emissionen skall vara begränsad, och följande gradation skall uppställas: 1:0) sedelutgifningen är lika med den metalliska kassan; i detta fall drager den ingen särskild beskattning; 2:0) den öfverskrider beloppet af den metalliska kassan, men utan att öfverstiga den gräns som får namn af kontingenten; i detta fall draga sedlarne en beskattning af 1 4; 3:0) gedelutgifningen öfverstiger kontingenten; i detta fall uppgår den speciella skatten till 5 4. I ingen händelse får sedelcirkulationen öfverstiga den metalliga kassans tredubbla belopp. — Kontingenten bestämmes i lagförslaget till 300 mill. mark, hvilken summa skall fördelas mellan bankerna pro rata efter deras medel-emission under åren 1867—1869. Tillämpningen af en sådan lag, såvida den ej kommer att före antagandet undergå betydliga förändringar, skall gifva anledning till en stor mängd svårigheter, ty många af de deruti innehållna bestämmelserna, hvilka utrymmet här icke tillåter att meddela, sakna nödig klarhet. Så t. ex. kunna ban, kerna i vissa fall fritagas från de föreskrifna restriktionerna, med vilkor att inskränka sina affårer inom det lokala område, för hvilket de erhållit sin oktroj. I vissa sådana fall skulle till oeh med enskilda personer, som mottaga i liqvider lokalbankernas sedlar utom deras krets, kunna åläggas böter! En stor mängd restriktiva bestämmelser för bankerna finnas i förslaget, och den minsta afvikelse derifrån skulle medgifva förlust af sedelutgifningsråtten. — Förslaget har blifvit vidlyftigt diskuteradt i den tyska pressen. Det egentlige nya deruti ligger i den ifrägasatta inskränkningen af emissionen förmedelst en progressiv skatt. Sjelfva principen af den limiterade sedelutgifningen återfinnes i sir Robert Peels bankakt af 1844 och gäller i England för alla banker utom centralbanken. — Regeringens förslag innebåller, såsom man finner, icke det af ekonomisternas kongress förordade systemet af en enda sedelutgifvande bank. Frågan om jernvägstarifferna kom under behand. ling vid kongressen, med anledning af det jernvägsbolagen nyligen medgifna tillståndet från regeringens sida att höja transportkostnaderna med 204. Handeln och industrien ha lifligt beklagat sig öfver denna förhöjning, hvilken jernvägsbolagen deremot anse alldeles nödvändig för sitt beständ. Kongresgen har sökt bemedla de stridiga intressena sälunda, att jernvägarne böra ha frihet att höja och sänka sina tariffer efter konjunkturerna, med vilkor att en viss tid på förhand underrätta allmänheten om en förestående förändring; dock skulle regeringen fasttälla ett maximum. Å andra sidan skulle sjelfva jernvägstrafiken skiljas från banornas anläggning och underhåll och öfverlemnas åt konkurrensenn af flera rivaliserade entreprenörer.