Göteborgsposten – 23 september 1874, sida 2

Hans namn är Havkhurst, och han är earl. Jag undrar, hvad hans herrlighet skall säga om mr Desmonds giftermål. Men sannolikt skall han aldrig ens få höra talas om det. De der förnäma lordarne ha en mängd fattiga slägtingar, som de ej ens käona till namnet. Mrs Margle tog derefter afsked och gick. Beryl tillbragte dagen med att packa ner sina saker. Sent på eftermiddagen såg hon Desmond nalkas med hastiga steg. Hon hörde honom inträda i huset, springa upp för trapporna till sitt eget rum och struxt derefter gå ner igen samt stiga in i salongen. Hon förstod, att han skulle tala med mrs Margle. En liten stund derefter kom tjensteflickan upp med en biljett, som innehöll följande ord, skrifna med blyertspenna: Min älskade, kom ner och träffa mig i salongen. Beryl lydde kallelsen. Hon fann Desmond ensam. Han mötte glad och otålig sin trolofvade vid dörren. — Jag har erhållit tillståndsbrefvet, sade hen, i det han lade sin arm kring hennes lif och förde henne fram i rummet. Det bemyndigar en prestman att sammanviga Noble Desmond, ungkarl, och Beryl Conroy, enka. Ni spritter till; då ni hör detta namn. Är det så litet förtroligt för er? Ni förstår, att jag var nödsokad uppgifva ert verkliga namn så nära ni känna det. Alla anordningar äro nu vidtagna för vår vigsel i St. Justs kyrka i morgon klockan elfva. Jag har underrättat mrs Margle om den stundande förändringen i våra förhållanden och hon skall ledsaga oss till kyrkan. Är det någon som ni önskar kalla till vittne — någon vän, huru anspråkslös som helst? (Forts.)