Göteborgsposten – 19 september 1874, sida 2

ssera det: Nevcastle, danska konsulatet. Han ämnade skrifva henne till ännu engång innan han lemnade ofvannämnde plats. Som postdirektör Ameen ännu icke fann sig befogad att söka utverka Magnussons gripande å utländsk botten, fann poliskammaren tills vidare ingen åtgärd vara att iakttaga och fick målet på grund deraf bero på ny anmälan. — Fran Utlandet. Tyskland skall nu blifva äfven en sjömakt af första ordningen, sådan är dess statsmäns dröm, hvilken, ombytt till verklighet, är liktydig med nya och dryga pålagor på det redan i hög grad betungade tyska folket. I anledning af pansarskeppet Deutschlands löpande af stapeln i Eogland yttrar Nordd. allg. Zeit., att den tyska sjömakten redan är icke ollenast tillräcklig att ensam göra upp med sjömakter af andra och tredje rangen, att skydda de tyska kusterna och bringa en blokad af desamma ur kraft, utan det skall ätven fionas ett öfverskott af kraft, hvilket skall fiona användniog i främmande haf och andra verldsdelar. Tyskland eger på grund af sina söners vandringsdrift anhöriga i alla trakter af verlden, öfver hvilkas intressen det måste vaka. Dessa till tyska riket hörande personer och deras egendom understödjas i de flesta fall mycket kraftigt genom den svart-hvit-röda flaggan från masttoppen å ett pansarskepp. Andra stormaktera flaggor hade redan sedan århundraden tillbaka ernått detta för de sina; de ba bygt stora flottor, icke för detta ändamål, utan derför att hos dem utvandringen från moderlandet på förhand ledts i bestämda kanaler under namn af kolonier. Bevarandet af dessa kolonier, skyddandet af den stora och korcentrerade utvandringen, vården om de derpå grundade ekonomiska, produktiva och kommersiela förhållandena gjorde det nödvändigt att utveckla flottor, hvilka derefter upprätthöllo aktningen, om så beböfdes, äfven fruktan för deras resp. flaggor. — I allmänhet synes man i Tyskland spekulera på att skaffa sig kolonier, huru mycket de officiösa organerna än bemöda sig om att vederlägga dylika uppgifter. I Mölen nära Ratzeburg har utbrustit en eldsvåda, hvilken varade till kl. 11 på qvällen och förtärde 32 boningshus; 60 familjer sakna tak öfver hufvudet. Alltsedan upphäfvandet ef belägringen af Puycerda synes Spaniens regeriogshär hafva vunnit en del smärre framgång, hvilka möjligen kunna bidraga till att ändra stämningen. De stora operationerna ha ännu icke återupptagita. Ombytet af öfverbefälhafvare, i förening med önskan att uppskjuta de afgörande rörelserna, tills hären förstärkts med den utskrifna reserven, har icke tillåtit några stora företag; men alla de små striderna ha vändt sig till förmån för republikanerna. Enligt bref från Spanien skulle regeringens nya sälttägsplan inskränka sig till att tillsvidare hota fienden i tre olika riktningar medelst tvenne armekåren och sålunda tvinga honom att icke göra några ströftåg utom sitt eget område, utan lefva på det upproriska området och på dess bekostnad. Den carlistiskt sinnade allmogen skulle sålunda mera få känna krigets börda, och man hoppas, att den då skulle tröttna vid hela upproret. Carlisterna skola dock nu ha vunnit en seger vid Sanguesa. De tyska kanonbåtarne ha återvändt till Bilbao. Hos Belgiens regering har spanska sändebudet i Bryssel gjort framställning om, att hon måtte förhindra afsändandet af vapen från Amsterdam till carlisterna. Regeringen lofvade att genast efterkomma sändebudets önskan och lät tillkännagifvande derom afgå till Antwerpen, Dock hade ett med vapen lastadt fartyg till carlisterna lemnat hamnen i samme stund, som befallningen om att hindra utlöpandet ingick. Österrikes landtdagar äro nu alla öppnade. De sju czeckiska deputerade, som infunnit sig på den böbmiska landtdagen, hafva framlemnat en förklaring, enligt hvilken de fasthålla vid Böhmens rätt att vara en sjefständig stat, men säga sig vara öfvertygade om, att en varaktig folkfrihet endast kan vin nas genom endrägtig samverkan mellan alla liberala elementer. Å landtdagen i Insbruck ha det Wälska Tyrolens nationalliborala deputerade och på landtdagen i Czernowitz ha de store egendomsegarnes deputerade icke infunnit sig. I Frankrike har det republikanska partiet åter fått nytt mod genom utgången af fyllnadevalet till nationalförsamlingen i söndags. Detsamma skall visserligen gå omigen, men man anser sig dock viss om segren, under det att såväl bonapartister, som regeringsanhängare, hvilka visserligen stält septennatet på sin fana, men allmänt anses vara förstuckne bonapartister, stå temligen långa i synen. De söka visserligen att hålla så god min som möjligt, men nederlaget är dock afgörande. Borapartisterna liksom uppmana septennatets anhängare att sluta sig till dem, då de vid omvalet i morgon skola kunna gemensamt slå den republikanska kandidaten; men det är väl allt skäl att antsga, avt de förra icke skola beqväma sig dertill, utan då heldre förena sig med republikanerna för att slå bonapartisterna. I departementet Seine-et-Oise skall som bekant äfven ett fyllnadsval för nationalförsamlingen ega rum. Bonapartisternas kandidat är här hertigen af Padua, hvilken tros hafva stora förhoppningar om seger. Hans republikanska motståndare är Sennart, hvilken de bonapartiska bladen söka att nedsätta och om hvilken ett af dem, Constitutionel, sagt, att han. år 1870 tillbjudit Italien att återfå Nizza, Emot. detta påstående uppträder nu Sennart i en offentliggjord skrifvelse. Han v erkänner, att han då sökte känna italienska regeringen på pulsen, huru hon ekulle upptaga det, om Nizzas befolkning skulle taga nå— VV egMen A — BA KE HA AD