Göteborgsposten – 12 september 1874, sida 2

deras försök att erhålla del af kyrkans egenslom. Det heter nu, att kejsar Wilhelms resa till Italien ingalunda är osannolik; beslut derom skall fattas enligt läkarnes tillråden efter höstmanövrerna. Rikejustistieembetet skall från d. 1 jan. 1875 träda i verksamhet som en ny riksmyndighet. Från Frankrilkee skrifves, att statsmannen och skriftställaren Guizot, som d. 4 okt. skulle fylla sist 87:de år, nu är utan hopp. I anledning af den offentliggjorda berättelsen om Frankrikes handel skrifves i Journal des Dåbats följande, som är förtjent af en viss uppmärksamhet: Man kan icke fördölja för sig, att de europeiska folkens utrikeshandel hotas af en stor fara. Vi uppfostra de andra verldsdelarne så väl, att de till sist blifva farliga rivaler. Detta gäller isynnerhet om Förenta Staterna och Ostasien. En korresp. till Times meddelade nyligen från Calcutta, att en mängd bomullsspinneriec uppstå i Bengalen och distriktet Bombay. Införseln af maskiner till Indien har sedan nägra är tillbaka stigit i samma mån, som införseln af förädlade artiklar aftagit. Å andra sidan har utrikesministeriet i London offentliggjort rörande väfnadsindustrien i Amerika en följd af aktstycken, hvilka äro för de europeiska landen ganska oroande. Antalet spindlar i de nordamerikanska bomnllsspinnerierna har från 1860 till 1870 stigit från 5,235,000 till 7,132,000; de andra industrigrenarne ha stigit i samma förhållande, sidenindustrien har tillochmed fördubblats på nägra få år. Det vestliga Europas industriela öfverlägsenhet hvilar icke på naturliga och varaktiga grunder, den kan en gång på allvar bestridas. De europeiska folken böra derför icke slå sig till ro eller uttomma sig i ofruktbara strider, såframt de icke vilja se sig en dag undanträngda af medtäflare, hvilka de i dag ringakta. t Reciotti Garibaldi ämna Vogeserhärens frivillige öfverlomna ett hederssvärd med silfverfästo, såsom ett minne af den tid under kriget 1870 då de tjente under honom. Det kända valfärdskapellet i Lourdes har i gåfva mottagit ett par marskalksepåletier samt ett stort antal band, kors, kraschaner etc. Gifvaren är marskalk Bazaine. I England har aflidit en af de mest framstående britiske ingeniörerna, Sir John Rennie, som var född 1794. Hans första verk på sin bana var utförandet af den nya Londonabryggan, vid hvars fullbordan 1831 han utnämdes till riddare. Vid denna tid började frågan om jernvägsförbindelser mer och mer träda i förgrunden, och Rennie slöt sig genast till denna framkallade rörelse. Han blef sedan en af Englands främste jernvägsbyggare. Åtskilliga andra verk ha honom att tacka för sin tillkomst. Äfven för vårt lands myndigheter var han känd, och någon svensk konung förärade henom en gång Wasaordens riddarkors. Äfven en annan framstående britt har aflidit, noml. generallöjtarzien Sir Henry Storks, född 1811. Har deltog i kafferkriget 1846 — 47; kommezaderade de britiska trupperna och alla militäretablissementen från Bosforen till Smyrna under ryska kriget samt öfvervakade britiska truppernas utrymmande at Turkiet efter krigets slut 1856. Sedan dess var han efter våldshandlingarne på Jamaika en tid generalguvernör dorstädes. Hans bortgång är en stor förlust för Englands militärförvaltning. Från Spaniens hufrudstad telegraferas, att regeringstrupperna åter vunnit en seger öfver carlisterna vid Mora i provinsen Teruel. Troligen få vi en annan dag till bästa en carlistdepesch, som säger att denna seger var ett nederlag. Det berättas äfven, att carlistband skjutit på det dantäg, med hvilket Tysklands och Österrikes sändebud foro till Madrid. Lokomotivföraren och eldaren dödades. Tidningarne från Ryssland berätta, att man i Lithauen redan ser verkningarne al den utfärdade amnestien. Den konfiskerade egendomen återkommer här och hvar till sin förre egare. Ett stigande antal polackar återvänder från Siberien. Måvga at dem ha gilt sig med tyskor och måste nu uppfostra sina barn i den grekiska bekännelsen. Tillätelse att vända tillbaka meddelas dock sällan åt de katolska prester, som deltogo i 1863 års uppror. Portugals inrikesminister tillkännagifver, att hamnarne vid Röda Hatvet äro pestsmittade. L ——