Göteborgsposten – 9 september 1874, sida 2

Fran Utlandet. I England bar en händelse inträffat, hvilken gisvit det landets press anledning till en el del ledande artiklar. Marquis af Ripon har i tre år varit stormästare för Englands I rimuraresamhälle och i denna egenskap åtnjutit högt anseende samt god social ställning. Förliden torsdag voro frimurarne sammankallade till stor loge, då ett kort bref upplästes, hvari lord Ripon sade sig icke längre kunna uppfylla en stormästares åligganden, hvarför ban funnit sig nödsakad att lemna sin post. Frimurarebröderna emottogo med stor ledsnad denna underrättelse, hvilken nästan gjorde dem förbluffade. Hvad bade väl kunnat förmå marquis af Ripon till detta steg? Jo lord Ripon bade öfvergått till romersk katolska läran, och frimurarna stå under romerska kyrkans särskilda bann. Denna kyrka tål icke något annat hemligt brödraskap, än jesuiternas; och det första offer, som fordrades af den nyomvände lorden, var, att han skulle draga sig tillbaka från det af påfven förbannade brödraskapet. Den hederliga lorden löd befallningen eom ett lydigt kyrkans barn. Denna omvändelse är för öfrigt redan i sig märklig. Lorden har beklädt höga poster i statens tjenst, innehar en högt aktad samhällsställning, är.vid sina bästeår —47 år — och skulle ännu kunna ha en lysande bana framför sig. Han inträdde för mer än tjugo år sedan som viscount Goderich i parlamentet, der han var en prononcerad radikal och sedan byllade sig till denna spekulativa socialism som ibland synes så tilldragande för innehafvare at stora rikedomar. Erfarenheten af lifvet skingrade dock denna romantiska tendens, och lord Ripon blef svart nog en nykter liberal. Efter det han varit undersekreterare för krigsdepartementet och departementet för Indien under aflidne lord Herbert och sir George Lewis, utsågs han år 1863, såsom lord de Grey, till statssekreterare för krigsdepartementet (krigsminieter). Han innehade denna besattning i nära tre år, och blef år 1866, då lord Halesax afgick, statasekreteraro sör Indien. 1 Gladstones ministör af år 1868 innehade han den aktade platsen som konseljpresident; och han stod i spetsen för den kommission, genom hvilken Washingtonsfördraget uppgjordes och som ordnade de vilkor, under hvilka tvisten om Alabamafrågan skulle underställas skiljedomstol. Kortligen, lord Ripon är en af Eaglands mest framstående ädlingar, han har beklädt höga politiska poster och skulle kunnat bokläda i en framtid ännu flera. Hans sympatier hafva åtminstone i handling tillhört tramårsk idandets och upplysningens parti och han har gått och gält som en värderad med lem af det liberala partiet. Huru — spörjer man sig — har en sådan man kunnat vid full kropps och själsetyrka uppgifva sin andliga och moraliska frihet och ställa sig under ledning af det romersk-katolska presterskapet, fastän han väl måste veta att han, om han än fortfarande kommer att visa en liberal hållning, likväl måste såsom recegat i denna trosriktning förverka engelska folkets förtroende? -Times uppträder med skärpa mot lordens omvändelse, hvylken bladet säger vara en verkan af -satal demoralisation. Katolikerna skola emellertid fröjdas, ty lord Ripon eger ofantliga rikedomar, och deras kyrka har alltid vetat värdera eådana. F:ån Spanien har telegrafen haft at meddela ena underrättelse, hvilken torde, ox den bekräftar sig, komma att medföra ganskvigtiga föjaer. Carlisterna skola neml. vic Quetaria hafva beskjutit der liggandehtyska ör logsfartyg, hvilka lära hafva besvarat elder och derpå afgått till Santander. Furst Bis marck hvara plan att verkställa en inbland ning i de spanska angelägenheterna nu 170. I kes vara för tydlig att längre kunna dragas tvifvelsmål, ekall möjligen nu få ett tillfalle som han sökt, att uppträda mera verksam mot oarlisterna, än det blotta erkännandet a t I marskalk Serraros regering tilletädjer. Hur a som helst, har man dock skäl att i det öfrig u Europa med uppmärksamhet fötja tilldrage eerna i Spanien, der Tysklonds äregirige oc g vidt evätvande statsman syres hafva beslut: i Jatt drifva upp den molntapp, ur hvilken måjl ; ji gen i en framtid ett våldsamt oväder ska Kkunna urladda sig öfver vår verldsdel, hva! RA RT ———t..