Göteborgsposten – 4 september 1874, sida 2

Article Image
ter, bland dem Sverige, hade redan afgifvit — om ej fullständiga — dock fullt tillfredsställande svar å den Questionnaire, som från Frankrike utgått. På bans uttryckliga begäran bekräftade mötet till fullo öfverensstämmelsen mellan dess egen uppfattning af ställningen och den nu af T. framstälda. På uppmaning af ordföranden abgaf Keleti en kort framställning al sina yrkanden, hvi ka väsentligen gå ut på att fordra ctt minimum af uppgifter för den internationela statistikens syften. Tisserand försvarade den motsatta åsigten, önskade en fullständig tafla af landthushållningen och dermed i samband stående ämnen, såsom jordens natur, väderleksförhållanden och luftstreck m. m. Särskildt åro ännu afdelningarna för boskapsskötseln och för jordbruksredskapen allt för ofullständiga, och det vore dock af vigt att få dessa luckor fylda. Med honom förenade sig i vissa delar Berg. som ansåg den mångskittande och noggrant genomförda iaternationela statistiken kuaona blifva af synnerligen stort värde, såsom väckelse till allt mer förbättrade nationela undersökningar. E gel ansåg det vara bäst att, i afvaktaun på Frankrikes internationela redogörelse, uppskjuta frågans upptagande bland föremålen för kongressens behandling, men han afstod från detta förslag på begäran af Ficker och keleti, som erinrade om det stora intresse denna fråga särskildt måste ega, behandlad i ett så företrädesvis åkerbruksidkande land som Ungern, och på denna grund yrkades dess upptagande bland föremålen för förbandlingarna i Buda-Pesth nästkommande år. Keleti utnämndes till rapportör i ämnet, och Tisserand åtog sig utarbetande af ett särskildt betänkande öfver frågan. Måndagens förbandlingar, som fortgingo från kl. 10—342, egnades först åt den vid ett föregående tillfälle redan vidrörda, men till behandlingen af åkerbruksstatistiken uppskjutna frågan om det af den berömda Maury i fråga satta allmänna upprättandet af observationspunkter för kombinerade meteorologiska och agrariska iakttagelser. Enget eriurade, att irägan såsom ic redan blifvit af Pötersburgerkongressen adopterad; här gälde således endast att söka åstadkomma enhet i iakttagelsemetod. HKeleti förklarade sig med nöje beredd att upptaga frågan på programmet för nästa kongress, men var långt ifrån att hysa höga förhoppningar om förslagets praktiska nytta. På de närvarandes begäran lofvade Semenow att blifva rapportör i ämnet. Derefter öfvergick man till behandling af frågan rörande skogsstatistiken. Samtlige de uppträdande talarne Becker, Hardeck, Björkman och Kummer voro ense derom, att man måste särskildt med hänsyn till de mycket vidsträckta länderna, inskränka sina fordringar så mycket som möjligt. Det förslag i ämnet, som af Meitzen utarbetats, skulle inom d. 1 nästk. december af samtliga byråchefer vara granskadt och besvaradt på så sätt, att en hvar af dem uppgäfve, hvilka at de framstälda frågorna nu genast kunde besvaras, vidare hvilka som antagligen i en framtid kunde komma i fråga att blifva Jöremål för särskilda undersökningar samt ändtligen hvad som vore alldeles omöjligt. Detta allt borde vederbörande . centrala embetsverk genast kunna svara på utan att behöfva rådföra sig med de lokala myndigheterna. Meitzen utsågs till rapportör, och då han ej var närvarande anmodades Keltti att, i händelse af förfall å hans sida, utse annan person. Andtligen förelåg frågan om nationalitetsbegreppet. Ficker tramstälde ut:örligt sina åsigter i ämnet; visade huruledes spraket, i sin allmänhet fattadt, ej utgjorde nägot säkert kriterium; erinrade i detta hänseende om judarne, samt om de stora tyska kolonisationerna i Bukowina under kejsar Josef II:s tid. Der vore ur språkets synpunkt efter 70 års förlopp ej ens 510 qvar i besittning af tysk nationalitet. Han vilse i stället rent halva indlviduela uppgifter i ämnet; det iuom familjen af hvarje dess särskilda medlem i hvardagliga sifvet talade tungomålet borde fastställas såsom norm. Semenow meddelade liknande exempel på ombytta fnationaliteter från Ryssland, och v. Czoerning från sin hembygd Böhmen, der senaste årens politiska påtryckningar och den pågående striden mellan tyskar och czecher i detta hänseende haft förvånande följder. Härmed var kretsen af de ämnen uttömd, som förelågo till behandling med särskild hänsyn till lämpligheten at deras upptagande på Buda-Pesthkongressens program. Man öfvergick derefter till behandlingen af de redan i tryckta betänkanden vidrörda trågor, hvilka an:ets böra utgöra ämne allenast för ett meningsutbyte mellan de särskilda embetsverkens ledare. Den korta tid, öfver hvilken tidningens rapportör eger att förfoga och den omständigheten att öfverläggningen öfver frågorna af denna natur äfven i dag kommer att fortsättas, torde vara anledning nog att för en dag uppskjuta redogörelsen. Söndagens utfärd till Gripsholm gynnades i det hela af ett synnerligt vackert väder. Allenast vid ankomsten till slottet, och under det dervarande samlingar besågos, rådde ett bäftigt regn. Solen sken derpå upp och tillåt de besökande att i afvaktan på offärd och middag lustvandra i den utomordentligt vackra och väl underhållna trådgärdsoch parkanlåggningen kring slottet. I resan deltogo jemväl statsråden Bergström, Leijonhufvud samt amiral Lagercrantz Åugbåten sördes af kaptenen vid k. flottan Munck. Kanonierernas musikkår medföljde och hugnade de lustresande främlingarne med urval af våra herrliga nationalmelodier. Till vinnande af tid intogos frukost, middag och öfriga förfriskningar om bord; sjöluften gaf aptit, och säkerligen var middagen en af de muntraste. Ett kort besök gjordes på Björkö, och med god hågkomst af besöket under arkeologiska kongressen kunde statistiska centralbyråns och öfriga tjenstemän i någon mån ersätta d:r Stolpe, som törst hann tillrättaskeffas i lagom tid vid Sköldmöns affärd, mottaga främlingarnes hyllning i väldiga hoch och burrah. Om IUI. M:t konungens fe t i måndags på Drottningholms slott torde det vara nog att säga, att den var i allo kunglig och att de närvarande medlemmarne af vårt konungahus, DD. MM. konungen, drottningen ocb enkedrottningen samt kronprinsen, synbarligen intogo samtlige främlingarne genom sin förekommande artighet. Middagen serverades vid ett enda längs den ställiga, rikt upplysta kungssalen löpande bord. Efter liksom före middagen samspråkade samtliga de k. personerna med främlingarne, hvilka en efter aunan blifvit dem förestälda omedelbart efter ankomsten. Återfärden verkstäldes på Sköldmöa under musik af artilleriets musikkår, hvilken jemväl utförde tsffelmusik. I tisdags igaf statsrådet Bergström middag för kongressmedlemmarne; i onsdags kl. 3 skedde från Carl XII:3 torg utfärd till Skurusund i öfverensstämmelse med den redan omnämda inbjudningen från hr A. W. Frestadins. Torsdagen eger utfärden till Upsala rum, såsom vi Lört uppgikvas med ett kl. 311 afgående extra tåg. Middag lär intagas å Flustret, hvarefter en del af Upsala universitets lärare och lärjungar samt andra samhällets medlemmar lära inbjuda de resande på en enkel kollation. — Frän IIufvudstaden. Justitieombudsmannen Fröman har den 1 uti innevarande månad återkommit till hufvudstaden från sin embetsresa till rikets östra och södra delar. — Intendenten Juklin-Dannfelt, som på

4 september 1874, sida 2

Thumbnail