Göteborgsposten – 2 september 1874, sida 2

telet. Den gamla hushällerskan satt framför kaminen, men hennes ögon voro vända mot Beryl, som hon betraktade med ett uttryck af på en gång sorg och längtan. — Ni arbeta för ert uppehälle! sade den gamle qvinnan; ni som skulle vara er onkels arftagerska. Det är ej rätt — långt derifrån! Ni borde ej behöfva kämpa med verlden, då er onkel är rik och hvarken har hustru eller barn. Oh, miss Beryl, besök honom ånyo! Bed honom lomna er ett underhåll, om ej ett hem på Starwood. Jag är säker om, att han ej skulle motstå er bön. Beryl rodnade, då hon svarade: — Jag vill hellre dö än bedja mr Star om något, sade hon. Jeg kan sjelf förtjena mitt uppehälle, och jag skall göra det. Jag förmodar, att jag ej kan få en plats såsom guvernant, emedan mina lärarinnor i Vevay ej skulle tillåta mig att hänvisa till dem för erhållande af rekommendationer, och emedan det är mig motbjudande att öfverlemna min härkomst, min personliga historia och erfarenhet åt främlingars sqvaller och utläggningar. Nej, att få plats såsom guvernant i en familj eller såsom lärarinna i en skola är ej möjligt för mig. Men jag borde kunna få något att göra såsom tillfällig lärarinna utan sest auställning. Kunde det ej gå an att annonsera derom? — Min syster har hushållat i en rik handelsmans familj vid Brunswick-square. De voro beskedliga menniskor, sade gamla Margot; men frun i huset brukade pruta med allt och alltid köpa en sämre vara, derföre att den var billigare, på samma gång hon var mycket benägen för att uppehålla skenet. Denna dame, mrs Ryan kom till min syster för en vecka sedan, och nämnde, att bon nyss afskedat den person, som hvarje dag kom och gaf hennes barn undervisniog, och att hon sökte en annan. Om ni lemnade era tjenster till mycket billigt pris, kunde ni möjligtvis få denna plats, miss Beryl; men den torde kanske redan vara upptagen. Och kanske hon, om den icke är upptegen, har något att invända mot er på grund af den