Permanenta Statistiska kommissionen i Stockholm 1874. (Efter Dagbladet.) IV. Vid sredagens sammankomst lemnades ordet först åt Ficher, som i varma ordalag erinrade om den förlust kretsen af statistikens idkare och vänner sedan senaate möte lidit genom Quetelets och Davids bortgång. Han meddelade derefter, att han efter hitkomsten genom telegrafiskt meddelande från sin regering blifvit anbefald att föreslå särskild delegerad från Österrike att deltaga i öfverläggningarne rörande jordbruksoch skogsstatistiken, men att svårligen numera någon kan hinna hit anlända, innan frågan måste företagas. Ordf. anmodade Keleti att förslagsvis nåmna någon eller nägra frågor, som kunde lämpa sig att uppställas på nästa kongress program. Såsom en dylik fråga angaf Keleti undervisning i statistik inom högre och lägre skolor. Frågan hade visserligen redan förut, men allenast helt ytligt, behandlats i Haag, men vore af framstående vigt. Mot Berg, som anmärkte att i sådant fall allenast statistikens resultat borde ingå i undervisningen, framhöll Engel den stora vigten att genom en uppfostran i statistisk verksamhetsutöfvande tillförsäkra framgång åt de stora statistiska undersökningar, vid hvilka man nödgades vända sig till individen: Det vore en icke ringa sak vunnen, om alla kunde riktigt och oklanderligt ifylla en folkräkningslista m. m. d. Han och Schwabe anförde vackra exempel i detta hänseende från senaste folkräkningen 1 Preussen. I öfverensstämmelse med dessa asigter beslöt mötet, att frågan om denna statistikundervisnings nytta och nödvändighet, samt om undervisningsmedlen och lärarekrafterna dervid, borde upptagas Band öfverläggningsämnena vid kongressen i Budaest. Engel framhöll såsom en annan önskepunkt det genom Maurys bref till Petersburgskongressen väckta, men ännu ej till något beslut ledande förslaget om anordnande af kombinerade iakttagelser på skilda punkter af såväl meteorologiska som ock agrariska företeelser. På Bergs hemställan uppsköts den närmare behandlingen af denna fråga, till dess åkerbruksstatistiken kommer till tals. Man öfvergick derpå till dagordningen och företog först till behandling den af Engel väckta frågan om dödsorsakerna ur social synpunkt. E. utvecklade frågans vigt, vare sig man fäste sig vid bostadens eller, vid yrkets inflytande på dödligheten. I fråga om den förra vore såväl de naturliga som ock de våldsamma dödsorsåkerna, i fråga åter om yrket säräii:3nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn.