Frän Utlandet. Våra militärstater i Europa synas vilja i år komma att utveckla stor verksamhet på fältmanövrernas område, och stor rörelse råder i anledning derat inom alla: lands militärkretsar. I Frankrike t. ex. fäster man synnerlig vigt vid detta åre höstmanövrer, och de flesta af Europas vapenmakter skola ditsända särskilda officerare. För första gången sedan sista kriget skola tyska regeringens tvenne militärattachåer vid beskickningen i Paris — majoren baron von Biilow och kapten Theremin — vara tillstädes vid militäröfningarne i Frankrike. De hafva till dessa inbjudits af franske utrikesministern. Ej mindre än nio armåkårer skola i manövrerna taga del. Äfven i Österrike skola betydande sådana ega rum i år, och franska regeringen har sändt general LHatte samt stabskaptenen de Tracy att närvara vid kavalleriöfningarne nära Comorn från d. 25 aug. till d. 5 september, samt vid manövrerna i Böhmen från den 9 till d. 12 september. Tolf infanteriregementen, 8 kavalleri-d:o samt 10 bataljoner landtvärn skola deri deltaga. Kejsar Frans Josef skall sjelf vara tillstädes,. och erkehertig Albert skall vara den egentlige mönsterchefen. En del af. hären skall stå under befäl al fälttygmästaren baron Philippovich och återstoden under sältmarskalks-löjtnanten grefve Westphalen. General PHatte har förut uppebållit sig sex månader i Österrike för att i detalj studera kavalleriinstruktionen. Hans nuvarande uppdrag består i att skaffa sig visshet om, huruvida det nya system, som införts i de österrikiska kavalleriöfningarne af baron Edelebeim, nu öfverkommendant i Pest, gifver, då det tillämpas på stora massor, de resultat som ernåts på öfningefälten. . Enligt i saken kunnige domare äro dessa öfningar, hvilka utmärka sig för en utomordentlig enkelhet, bestämda att åstadkomma on fullständig ombildning af de nu gällande kavallerirörelsorne, och deras insörande inom franska. hären anses mycket sannolikt, Man hoppas, att förnämsta syftemålet med dessa stora manövrer är fredens bevarande. Man vill skrämmaa hvarandra, och Frankrike vill särskilt för sin del visa verlden, att det åter bar en arms och åter står färdigt att inta sin framstående ställning bland stormakterna. Ett spändt förhållande råder som bekant mellan kejsarinnan Eugenia med den kejserlige prinsen och prins Jerome Napoleon: Rörande denna tvist läsa vi i en i Bordeaux utkommande tidning Gironde följande: Bonapartisterna inbilla sig, att kejsardömets återupprättande blott är en tidefråga, och de tvista redan om huden på björnen som skall skjutas. Några, de yngre, önska, att den lille artilleristea i Woolwich skall omedelbart sluta sig till traditionen af d. 2 jan. 1870 och således åter upptaga hr Emil Olliviers liberalt konstitutionela system ; andra, kejsarinnans förtrogna, förorda deremot diktaturen af 1852, den omaskerade caesarismen.