Göteborgsposten – 18 augusti 1874, sida 2

————— — — — —— ——— liga giftermål — den stackars flickan darrade i alla leder både af köld och fruktan. Hennes oro hade blifvit nästan outhärdlig, då dörren öppnades och mrs Basset trädde in i rummet åtföljd af sin man. A Den senare var en äldre man med glasögon, stel och högtidlig. Det tycktes nu hvila ett ödesdigert moln på hans rynkade panne, och han liknade en domare som var i begrepp stt afkunna en sträng dom öfver en förskräcklig brottsling. Mrs Basset var en qvinna med stark kroppsbygnad, grofva lemmar, stort och rödt ansigte, dubbelhaka och grå korkskrufslockar. Hon var klädd i en purpurröd sidenHädning med släp och bar en spetsmössa med gula band. Hon förde sig mycket majestätiskt, var pompös, stel och befallande. Hon var i sjelfva verket den som hade öfverbefälet på platsen, och Rev. Edward var blott hennes adjutant. Beryl reste sig upp vid det värda parets inträde, närmade sig några steg, kastade tillbaka sin slöja och visade ett blekt, tunnt, oroligt ansigte och ett par bönfallande bruna ögon. Hon sträckte ut sin tunna hand. Men mrs Basset drog den tillbaka, liksom om hon fruktade att besmittas af dess vidrörande och sade i hård ton! — Jag mottog ert kort, madame, ur min portvakterokas händer. Tillåt mig sägs, att det är för mig fullkomligt omöjligt att förstå er närvaro här efter allt, som har händt. ; — Efter allt, som her händt, upprepade mannen med en sträng blick på Beryl. lickans hand föll ner till hennes sida. Hon försökte tala, men hennes läppar darrade, och hon kunde ej få fram ett ord. — Ni bar förorsakat oss ej ringa förargelse och bekymmer, madame, genom er flykt med en äfventyrare, fortfor mrs Basset. Ni kunde ha skadst denna anstalts