Göteborgsposten – 17 augusti 1874, sida 2

Dot är knappt nödigt omtala, att han skyndade till England, till sin husbonde. Tidigt i november var Beryl så återstäld, att hon kunde gå omkring i huset. — Jag tager i dag afsked af er, madame, sade den gode doktor Rouzaud, då han en morgon kom in och fann Beryl sående på balkongen, insvept i schalar; ni behöfvor mig ej längre. : — Jag är nästan åter frisk och är angelägen om att komma härifrån, svarade Beryl i sorgsen ton. Vi hyrde detta hus för endast tre månader, och den tiden utgår med innevarande månad. — Det är också det bästa, sade doktorn med deltagande. Delta klimat skulle ej vara välgörande för er denna vinter. Ni gör derföre väl i att resa härifrån. Er betjent lemnado i mina händer en summa af. femtio pund — — Som jag beder er behålla, sir, afbröt Beryl. Jag beböfver dem ej. Doktorn rödgades mottaga summan och ansåg, att Beryl hade andra tillgångar. Då hsn tegit afsked, ropade Beryl på bushållorskan och gick uppför trapporna med hende. I Beryls toilettrum funnos lådor, fulla med kläder, hvilka Dane Conyers köpt åt henne. Der funnos dyrbara klädningar med spetsar och broderier, vackra schalar, en toilettlåda och en hop vackra toilettsaker. Der funnos några juveler, ej dyrbara men vackra och värda flera pund sterling. Beryl bredde ut alla dessa saker för madame Pinnet. — Det är en vacker uppsättning, madame, sade hushållerskan. Deuna broderade eilkessjal är alldeles utsökt. Det påminner mig om en sak. Då vi var så illa sjuk, ankommo era skrin och lådor från Pension de Basset. Jag lät sätta in dem i förrådsrummet. — Skicka hit dem, så svart ni går ner, sade Beryl. Susanne kan bjelpa till med att bära upp dem. Dessa juveler och kläder med undantag af guldgarnityret och de