Göteborgsposten – 10 augusti 1874, sida 2

etrått? Hvad har det neml. blifvit af öfverenssommelsen med de andra makterna om en oblandning i Spanien, hvarmed hotats? Alla le andra makterna hafva kort och godt tillakavisat Preussens förslag. Pressen i Eogand, Österrike, Italien och Ryssland har entämmigt och i ett ganska starkt språk uttaat sig emot hvarje inblandning i Spanien, ch de spanska tidningarne hafva i en stolt, tarmson ton undanbedt sig all preussisk bjelp. ch hur har det gått med den Öflotta, som skulle skickas till Spaniens kuster? Den har reduoerats till-2 kanonbåtar, hvilka skola visa laggan-. Berliotidningarne ha också något nedstämt tonen och söka nu förneka, att de talat om en verklig inblandning i Spanien. Nu på sistone måste man beteckna äfven den förstnämnda depeschen som en ren uppfinning. Det är tydligt, att samtliga de andra makterna icke vilja ha något buller i den spanska saken, hvilket skulle kunna leda till oöfverskådliga förvecklingar. Detta gäller isynnerhet om Ryssland, som icke tyckes gilla Berlinkabinettets uppträdande, såframt man får döma efter; utalandena i Rysslands ves!europeiska organ Le Nord. Denna sista tidning har pässsenasta tiden flera gånger varit utsatt för polemiska angrepp i Rordd. alleg. Zeit. Bismarcks tidning blef t. ex. nyligen mycket uppbragt öfver ett yttrande i e Nord nu, att Preussen med begärlighet begagnade hvarje tillfälle att uteå tvedrägt mellan Frankrike och Italien Kändt är, att de ministeriela engelska tidningarne under den bär omtalta tvisten riktat våldsamma angrepp på Bismarck. Man kan således avse det för mer än ett talesätt, då det yttrats, att det oaktadt all upplösning och tvist i Europa likväl består ett aftal, enligt hvilket den makt, som stör freden, skall få alla de andra makterna emot sig. Huru mäktigt Preussen än är, kan det naturligtvis likväl icke utsätta sig för en sådan koalition, och deraf förklaras dess återtåg i de spanska angelägenheterna. Det kan gifva Frankrike några nålstyng, men längre kan det ej gå. I samma mån som den tyska pressen måst nedstämma sin ton, har den officiösa franska pressen äfven höjt sin och tillbakavisar nu kraftigare än någon de tyska organernas påstående att franska regeringen icke, så som sig bör, bevakar Pyrengränsen. Ealigt uppgift ekall spanska sändebudet i Berlin hafva afslutat ett kontrakt med de mest framstående tyeka militärleverantörerna om leverans af fullständig utrustning och ekipering för 125,000 man soldater, dock under jörbehåll at spanska regeringens sanktion. Carlisterna ha gjort ett försök att bortföra den bekante gamle Espartero från hans egendom i Chumbrero nära Logrono. Försöket strandade likväl derigenom, att en kavallerieskort anlände i tid från general Zebala, som förut varnat den älderstigne för den fara han lopp. En omständlig berättelse föreligger nu angående den i Bermeo ej långt från Bilbao af ett amerikanskt fartyg, London från Boston, under befäl af kapt. Thomas Jefferson, verkstälda lossning af kanoner och ammunition. Det heter deri: Jefferson gjorde så ifriga tillbud ast förse car listerna med artilleri att, sedan han deponerat 100,000 dollars i ett bankirhus i Bayonne, en carlistisk agent skickades med honom till Newyork. Der köpte agenten 27 kanoner med 250 kistor ammunition och hyrde en lastångare för att föra dem till Boston, der Jefferson vidtagit alla förberedelserna till resan. Han stod just i begrepp att taga kanonerna ombord, då Unionsregeringen varnade honom, emedan transporten af vapen till användning mot en BW makt icke kan tillätas; men då han begaf sig ti ashington, hvarest en svåger till honom var anstäld i sjödepartementet, och der förklarade att fartyget skulle gå till Japan, så utöfvade man ej vidare uppsigt ofver honom. D. 24 juni loppLondon ut, skenbarligen till Japan, mea vände tillbaka 2 qvällen och kastade ankar under Cap Farewell, er fartyget famn lastångaren med kanonerna och ammunitionen ombord. D. 5 juli kom man i sigte af Girondes mynning, der agenten lemnade fartyget i en lotsbåt, landsteg i Arcachon och begaf sig öfver Bayonne till Bermeo. Fyra carlistbataljoner voro der uppstälda för att skydda lossningen, och d. 8 på aftonen inlopp Londoni hamnen och följande morgon åter ut, utan af hafva setts af den spanska flostan. Några dagar förut hade guvernören i Madrid erbållit ett telegram från Bilbao, hvari sades, att en amerikansk sare skickats till kusten, för att hindra ameri a fartyg från att lossa vapen åt carlisterna. När regeringen derpå tackade det amerikanska sändebudet för denna vänliga handling, hade han derom ingen kunskap, utan telegraserade till Washington, Fariirda då ingick svaret, att inga kryssars afsändts. Regeringen blef nu misstrogen och telegraferade till sin eskader i Biscaiaviken att noga iakttaga alla amerikanska fartyg ; men amerikanaren var nu redan borta. Det engelska parlamentet har afslutat sina sammanträden. Fastän Disraeli under förliden vecka led ett nederlag, i det han på grund af det liberala partiets kraftiga motstånd måste taga tillbaka en del bestämmelser i lagförslaget om the endowed schools (de äldre skolor som ha sina egna fonds) eller rättare medgifva, att de omtvistade paragraferna voro oklara och tvetydiga, .måste man likväl medgifva, sessionen varit i sin helhet mycket lycklig för forypartiet. Såsom förut nämnts, har parlamentet i tredje läsningen antagit den e. k. kyrkodisciplioslagen (puplic worship regulating bill), sedan Gladstone gjort det äfven förut omtalta olyckliga försöket att genom en del ändringsförslag bringa lagförslaget på fall. Kastar man en blick tillbaka på de 5 månader, under hvilka parlamentet varit samladt, ekall man finna, att detta års session hvarken utmärkt sig genom vigtiga lagstiftningsarbeten eller genom förhandlingar om utländska ärenden af intresse. Antalet af de betydelsefullare lagförslag, som antagits af parlamentet, inskränker sig till: lagen om handel med och