Göteborgsposten – 10 augusti 1874, sida 1

de från br Torell. Åtskilliga till öfverlemnade arbeten anmäldes. Presidiet för dagen fördes af prof:r Capellini. Söndagen var anslagen till besök i museerna. ETEN EEE GEA FEAT AE SEA Tidningsmanna-mötet i Örebro. (Bref till Göteborgsposten.) Örebro den 6 augusti. Den debatt, som i går förmiddag fördes angående telegrammen till tidningarne, var i flera hänseenden särdeles pikant och rik på de sorglustigaste anekdoter från detta område. Hr Hedin öppnade diskussionen med en bjert framställning af de brister, hvaraf isynnerhet det utländska telegramväsendet lider, betonande först den massa med otydligheter som telegraferas, under det ofta för alla intresserande saker icke omnämnas. Så t. ex. hade man fått veta, att fursten af Serbien en dag anländt till Ischl och att furstinnan af Rumenien nedkommit med en son eller dotter, under det ej ett ord meddelats om t. ex. David Straass frånfälle. Dernäst framhöll tal. med bitande ironi det stundom besatta sätt, hvarpå tramställning af händelserna göres i tolegrammen. Såsom exempel derpå anfördes Disraelis tal vid lordmayorns middag i London för någon tid sedan, hvilket tal i telegrammen till svenska tidningarne återgafs så, att Disraeli yttrat sig om några makters sjunkna maktställning, hvilken England ville bidraga till att återupprätta genom deras armåers stärkande, något som Disraeli först och främst icke sagt, hvaremot det vigtigaste i hans anförande var den betoning han gaf åt, att man i England med uppmärksamhet följer den å Europas fastland pågående kampen mellan stat och kyrka, men härom innehöll tidningstelegrammet icke ett ord. Tal. ansåg detta komma dig deraf, att telegrambyråns utländske agent icke är någon tillräckligt bildad och i de politiska angelägenheterna bevandrad man, hvarför tal. helst skulle se, om den svenska tidningspressen genom kraftig sammanverkan upprättade en egen telegramagentur med en för saken fullt qualifioerad mean i spetsen. Detta vore, menade tal., möjligen desto mera behöfligt, som angifvelser gjorts emot den Wolffska telegramagenturen i Berlin, af hvilken den svenska telegrambyrån i afssende på de utländska telegrammen berodde, tör att vara tendentiös, eller så godt som lyda under tyska utrikesministeriet. Tal. påpekade det möte, som i dessa dagar hållite i Baden-Baden mellan: tyska tidningsman och hvarå skarpa anmärkningar gjordes i detta hänseende mot Wolffska byrån, hvartör den tanken fann liflig anslutning, att denj oberoende tyska pressen skulle göra sig fri från sin afhängighet af ministeriet i hänsyn till telegrammens färg. Då sådant tal fördes af: tyska journalister, kunde det naturligtvis icke förefalla underligt, öm det äfven och ännu mera fördes al de svenska. Jemte dessa felaktigheter som vidlåda de utländska telegrammens försändning till svenska tidningarne, har man ej sällan skäl att framställa anmärkningar mot att de komma för sent. Tal. påpekade i detta hänseende, hurusom de engelska tidningarne d. 17 juli meddelade -Schuwaloffs utnämning till tyskt sändebud i London, under det att Telegrambyrån först den 25 meddelade det till svenska tidningarne. Tal. slöt med den förklaring, att en förändring måste genomföras, ty såsom det nu är, äro telegrammen i flera hänseenden mera till skada än gagn. Etter br Hedin uppträdde i frågan br Krook, som sade sig vara i tillfälle att till fullo bekräfta det befogade i de anmärkningar, som gjorts mot de utländska telegrammen. Han ville först betona det oförsvarliga sätt, hvarpå de affattas och nedskrifvas. T. ex. hvad trämmande namn angick, så komma de ofta så vanstälda till tidningarne, att man ej sällan, utan ofta tår se i detta fall besattheter och namn på personer, som hvarken finnas öfver eller : under jord. Tal. hade sökt att utfiona anledningen härtill och dervid kommit till den slutsats, att den person, som i Köpenhamn eller Stockholm inlemnar på telegrafbyrån det skrifna telegrammet för befordring till bestämmelseorten, antingen ioke utskrifver namnen med tillräckligt tydliga bokstäfver, så att tjenstemannen kan rätt aftelegrafera dem, eller ock sjelf icke är tillräckligt kunnig i politiska saker för att veta, om de namn han skritver äro riktiga eller oriktiga. Sannolikt voro båda omständigheterna det faktiska. Öaskligt vore derför, om till en början det kunde vinnas att personnamn ordentligare och korrektare aftelegraferades, ty ingen kan fordra att, isynnerhet inom en morgontidning, den eller de som äro i utrikesafdelningens redaktion bevandrade, skola ständigt både natt och dag vara tillreds för att tolka otydliga telegram, hvilka utan störra besvär kunde göras både tydliga och korrekta. Hvad angick telegrammens försening, påpekade tal. några detaljer, hvilka angålvo att t. ex. telegram om franska nationalförsamlingen ingå stundom så sent, att t. ex. förhandlingar dorstädes på måndsgen i vanligaste fall. först på onsdags morgon kunna af Göteborgs-Posten meddelas, ibland till och med först påföljande deg, och detta fastän tidningen var morgontidning. Att skapa en konkurrens, såsom den föreg. tal. tyckts antyda, ausåg tal. kanske för tidigt, men antog att de bestämda anmärkningar, som gjorts, skulle framkalla rättelse från vederbörandes sida. Hr Fich, egare af Svenska Telegrambyrån, som sjelf infunnit sig för att genmäla väntade anmärkningar, sökte att i ett ganska sakrikt och med etor ledighet utveckladt, ehuru ej öfvertygande föredrag försvara sin byrå I moderat ton beklagade han, at A. A