Göteborgsposten – 8 augusti 1874, sida 2

förstärkning al 12,000 man skall skickas j. 1 Cuba. : H På grund af uppmaning från konsulerna I R rr italienska regeringen äfven beslutit att nda ett krigsfartyg till norra kusten af panien. Den engelska medelhafseskadern under v. niral Drummond letanade d. 4 d:s Malta r 3 t begitva sig till Barcelona. 6 Ilalie tror sig veta, att de europoiska y ormogterna med snaraste komma att erm änna den spanska regeringen, Fördelen häraf yr denna blir naturligtvis endast i det fall af l H etydelse, om magterna med allvar söka förindra, att carlisterna mottaga understöd af ; oras resp. undersäter. Af lika stor vigt torde IF 1 et vars, att finansministern, senhor Comacho, ommer på det klara med Spaniens sordringsgare eller att det ackord kan bringas till tånd, om hvilket man nu ligger i underandling. 8 I — — 11 I Englands underhus bar kyrkodi1 ciplinlagen gått igenom den tredje läsningen, warigenom sålunda buset afslutat densammas ): pehandling. Lord Hamilton bar framlagt den indiska i. oudgeten. Han anslår utgifterna för 1874—75 ill 54,935,000 pund sterl (ungefär 150.000 pund lägre än det föregående året) och inkomi sterna till 48 984,000 (eller omkring 13 mill, lägre än förra äret). För de sista tre åren har man en gamtäld brist af öfver 12 mill. att betäcka, uppkommen hufvudsakligen gonom hungersnöden och de offentliga arbeten, man företagit. Den ädle lorden slutar med loford öfver v. konunger och anser, att de mått och steg, man vidtagit mot hungersnöden, visat sig högst ändamålsenliga. På mr Andersons interpellation rörande åtgärder för förminskande af faran af fartygs I sammanstötning svarade understatssekroteraron Addorley, att regoriogen sedan någon tid öfverväger denna råga. Dess lösning vore dock i ofantligt svår. Det vore utan gegn att gifva föreskrifter, huru fartyg skola vika ur vägen för hvarandra, då de olika sjömagterna ej i detta afeeende vore ense. Dock skulle den engelska regeringen fortsarande egna sin uppmärksamhet åt detta spörsmål. I De engelska jordbruksarbetarnes valläri der kring landet har icke medfört några följder. Ledarne af jordarbetarnes föreningar hafva också låtit dem veta, att det enda medel, som står dem till buds för att så sörpaktarne att gitva efter, är utvandring till andra trakter af landet och utvandring i massa till främmande land. Det är ett bedröfligt medel man bjuder dem; men förbållandet är verkligen, att förpaktarne funnit, att de mer än väl kunna undvara de medelmåttiga arbetarne, som under det förra patriarkaliska systemet kunde förtjena sitt liteuppebälle, och då återstår intet annat, än att de bättre arbetarne också öfverge dem, för att de må kunna bringas till eftergifter. Den ungerska nya vallagen säges bland annat vittna derom, att ungrarne oträfva att bringa ordniog i eina finanser. Förhållandet har, nemligen varit, att skatferna genom någon svaghet i sjelfva lagen eller i dess tilllämpning gått ut högst oregelbundet. Nu föreskrifves bland arnnt, att man för att hatva valrätt måste hafva ordentligt erlagt skatt. Om det politiska intresset i landet är så stort, att detta stadgande kan medföra den bär förutsatta följden, lemna vi tör vår del derhän, men så bar dock saken blifvit framstäld. Den vya lagen lärer äfven innehålla stränga förbud mot mutor och bestickning vid valtillfällen, hvilka oseder förut inom landet lärer varit i högsta blomstring, så att till och med personer af medelklassen, hvilka hatt ett litligt intresso för att deltaga i rikedagsarbetet, lära helt och hållet ruinerat sig för att kunno visa frikostighet mot valmännen. Den tyska riksdagen sades åter skols börja sina sessioner den 4 oktober. Den sä ges nu icke komma att sammanträda före d 15 samma månad. Förbundsrådet börjar förs i tredje veckan af september de arbeten, son a röra nösta session, och till denna tid vänta Presidenton Delbräck tillbaka till Berlin. 3 Germania återger nu de tvenne mini steriella skrifvelser, hvilka ålägga embetsmän nen att utöfva en sträng kontroll öfver I katolska föreningarna och den ultramontan Pressen. Skälet angives vara de politisk n och religiösa lidelsernas närvarande häftighe -hvarpå moraförsökst mot furst Bisware var ett bevis. Rörande föreningarna bete 0 det, att myndigheterna skola noga vak öfver, att ado icke ställas i förbindelse me a hvarandra utan förblifva helt och hållet 1 kala. Embetamännen skola afge berättelse öfver hvart och ett dylikt sällskap med angi vande af ledamöternas antal, deras förbinde 5 ser med andra och styrelsens sammansättnin tRörande pressen heter det, att strafflagen oc yn prosslagen ekola på det strängaste tillämp i och att alla medel, hvarmed lagen förser my tt dighotorna för undertryckande af yttran erätten, skola i dessa fall tillämpas: dFurstbiskopen af Breslau, Foerster, b r-aflemnat den skrifvelse, hvari de preussis ka diskoparne nedlagt sina protester, och den t 8 I ska regeringen har endast svarat dermed, : tt den erkänt sig hafva emottagit förklaringe en Det hetre i densamma, alt kyrkan icke k oc I underkastas af staten dekreterade ensidi