Göteborgsposten – 7 augusti 1874, sida 2

Det af oas förut omnämda uppträdetfi dationalförsamlingen beklagas allmänt, synnerigen som det är en ytterst bedröflig slutscen å ett skådespel som under ein sortsättning ner än en gång blifvit utdömdt. Att ventermännen kallat bonapartisterna för Åmiaesables o. s. v. har för öfrigt lika litet att beyda, som hrr Gollonis och Govardies bekändelser rörande bonapartisternas uppfattning af epublikanerna. De värsta skrikhalsarne tycsas hafva varit Schölcher, Testelin, Ordinaire ch Cazot. Le Temps säger, att de italienske diplonaterna halva iakttagit största varsamhet och illmötesgående i frågorna om erkebiskopens hnerdabref och om fregatten YOrenoque. Tidningen säger sig kunna tillägga, att marskalk Mac Mahon å sin sida vieat sig uppfatta och värdera det italienska kabinettets granlaga handlingssätt vid detta tillfälle. Underrättelsen om att den tyska regeringen har för afsigt att afsända en flotta (till en början endast tvenne kanonbåtar (Nautilus och ÅAlbatross) till Spaniens nordkust, hade, som man kan tanka sig, väckt ej ringa oro i Frankrike. Det påstods till och med, att några deputerade ämnade tillställa regeringen en interpellation angående Frankrikes förhållande till carlisterna, men denna plan öfvergass, då utrikesministern, hertigen af Decazes, törklarade sig för ögonblicket omöjligt kunna besvara den. Desto ifrigare diskuterades saken inom den franska pressen. Journal des Debats uppfordrar Frankrike att handla på egen hand och helt enkelt erkänna marskalk Serranos regentskap, hvilket, som tidn. förklarar, är långt klokare än att följa den tycka regeringens initiativ. Vi hafva, sknfver tidn., redan långt förut visat faran af att låta Tyskland få fotfäste i ett land, hvilket enligt sin historia, geografi, . race och religion borde stå på vår sida, och vi vilja blott erinra derom, att Preussen redan utvecklat sin flagga utanför Kartagena och synes ega lust att uppträda som en ny sjömakt. Slutligen uppmanar Debata vederbörande att söka, så vidt möjligt är, komma i godt förstånd med England. Thiers organ Bien Public anmärker, att Tyskland drager vinet at Frankrikes fel och öfverdrifver dem för att om möjligt isolera det helt och hållet samt uppmanar regeringen att afsätta prefekten i departementet Basses-Pyrenses, hvars försumligheter blifvit så mycket öfverdrifoa af tyska, engelska och spanska pressen. Flera franska blad uttala sig på ett liknande sätt, och det är egentligen den halfofficiela Presse, som sprider något ljus i saken. Den förklarar, att hur skicklig Bismarck än är att skicka ut ballons deasai i den preussiska pressen, kan det likväl icke bli fråga om, att han vill uppträda utan de andra makternas understöd. Detta synes äfven vara rätt uppfattadt. Redan för flera dagar sedan meddelade Indep. Belge, att underhandlingar då voroji gång mellan Italien, England och Tyskland i afeigt att gemensamt blokera Spaniens nordkust, och den italienska tidn. Opinione af d. 30 sistl. juli, bekräftade denna underrättelse, dock med ett tillägg, att det icke kunde vara fråga om någon intervention, men att de förenade flottornas uppgift vore att skydda de resp. staternas undersåtare. Det synes, som om man för ett ögonblick varit betänkt på att landsätta tyska trupper i Spanien för att på ett eller annat sätt taga repressalier för mordet på kapten Schmidt, men det i Berlin utkommande bladet Nordd. Ztg har i en artikel helt och hållet förnekat denna plan. Vi ville, säger det, endast vaka öfver de tyskars säkerhet, hvilka bebo Spanien, och de instruktioner, hvilka eskadern medförde, gingo derpå ut. Det är likväl möjligt, att vår eskaders ankomst skall frambringa en verkan, som har långt mera att betyda än den begränsade uppgift, för hvilken den blifvit utsänd-. Den telegrafunderrättelse, som meddelar, att tyska flottan skulle utöfva en slags polismyndighet vid epanska kusten, något som helt viest kunde ha svåra och betänkliga följder med sig, sordrar emellertid närmare bekräftelse. nu belägra Ölot, hvarest general Cirlot för besälet. Regeringen sänder honom förstärkningar från olika punkter. Två anfall af carlisterna hafva blifvit tillbakaslagna. Jernvägen mellan Tarragona och Barcelona har på flera ställen blifvit upprisven. Ea del carlistiska partigängare i Barcelona hafva blifvit arresterade, för hvilket försigtighetsmått oarlistorna redan börjat utöfva repressalier. För öfrigt synes allt fortgå på det gamla sättet. I engelska underbuset bar understatssekreteraren för utrikesärendena förklarat, att med anledning deraf, att en engelsk undersåte mr Haselden blifvit tillfångatagen i Linares och först mot lösen (af vid pass 100,000 kronor) blifvit fri, regeringen telegraferat till Madrid att den spanska regeringen skulle Åtaga pen: garna tillbaka af banditerna (här skrattade de allvarliga parlamentsledamöterna) eller sjel återbetala summan. Den spanska bankiren, som blifvit tager af carlistbofvar i Navarra, senhor Retortillo fick betala 180.000 sros i lösen, söger nu et GMG ssqeqt 6m.