Göteborgsposten – 5 augusti 1874, sida 1

5Stale all sasom statsrevisor intrana anare Pupplennten, ledamoten af Andra kammaren A. P. Danielsson från Öland. Ängf. Rudolf Tornerhjelm. Om detta hamn sjunkna fartyg meddelar tidningen Bergens Adresse följande: I fredags eftermiddag ankom hit i hamnen svenska jernåogfartyget Rudolf Tornerbjelm från Newcastle, ionehafvande en last af något öfver 6000 tunnor stenkol, hvilka blifvit inköpta derstädes för bergensk räkning. På söndsgsmorgonen kl. omkr. 8 afgick fartyget åter med lots till viken vid Laxevaag, der det vid förbrukningsföreningens magasiner lades för ankar för att lossa sin last. Det var då flodtid, och inga hinderliga omständigheter fornummos. Besättningen fick, eftersom det var söndag, permission, och endast vakten stannade qvar på fartyget. Kl. omkr. half 5 på söndags eftermiddag upptäcktes det, att vatten inträngt i maskinrummet, samt att det var bål i bottnen på fartyget, och som floden st:g i sjön, blef äfven den kraft, hvarmed vattnet trängde in i fartyget, större. Kl. half 10 hade man fått Donkeypansan så mycket uppvärmd, att man kunde begagua pumpen med kraft, och till ytterligare försigtighetsmått blefvo trossar från fartyget fästa i land; en dykare gick äfven genast ned, men han kunde ingenting uträtta, innan lasten var lossad. Till underrättelse om fartygets tillstånd bade han att meddela, att ett skarpt klippstycke under vattnets fallande bade stött hål i fartygets botten, och att klippstycket fortfarande stack in i fartyget. Natten användes att begagva pumpverket med kraft och att lossa; men endast 300 tunnor lyckades man få bort, och när kl. var omkr. 4 i dag på morgonen, kantrade fartyget och kom med ena relin en så långt under vatten, att man kunde ro deröfver, i hvilken ställping det fortfarande ligger. Fartyget är från Helsingborg och har en drägtighet af omkr. 750 tons samt år endast 3 år gammalt. Att uppgifva skadans omfång är ännu omöjlig, ens approximativt, men såsom det ser ut, blir den betydlig. Sjunken ångbåt. I Falu läng Tidn. berättas: Då ångsartyget Strömeholms Kanal söndagen den 19 juli, stadt på resa från Stockholm till Smedjebacken, ekulle passera ett från den s. k. Vadeudden i sjön Södra Barken utskjutande grund, inträffade till följd af en för tillfället antagen styrmans oskicklighet, att fartyget passerade på orätt sida om det å grundet utsatta sjömärket samt törnade på med den påföljd, att fartyget ejönk på cirka 6 fots vatten. Hvilken skada sartyget och dess last, hufvudsakligen bestående af spanmål, lidit genom olycksbändelsen, är icke bekant, då befälhafvaren ej till vederbörande inkommit med några uppgifter derom. Fortifikationsfältöfningar pågå för det närvarande vid Karlsborgs fästning. Dessa öfningar togo sin början d. 15 sistl. juli och komma att fortfara till och med d. 13 dennes. Täl deltagande i dessa öfningar hafva ur hvartdera af nedan nämnda regementen beordrats en subalternofficer, som antingen för närvarande är vid vederbörande regementes timmermansöfningar anstäld eller för den närmasto framtiden är för sådan tjenstgöring afsedd och som ej förut bevistat fortifikationens fältöfningar, nämligen från Svea och Andra lifgardena, Första och Andra lifgrenadierregementena, Vestgöta, Skaraborgs, Jönköpings, Elfsborgs, Vestgöta Dals, Bohus läns, Kalmar och Vermlands regementen. De beordrade officerarne, hvilka stå under befäl af den fortifikationsossicer, som leder öfningarne, åtojuta författningsenlig traktam entsersättning för denna kommendering. Civilstatens pensionsinrätining. Under förlidet år uppgick ärsanslaget i enskilda enkeoch pupillsonden till 206 800 kr. 43 öre, i tjonstemannafonden till 45 672 kr. 43 öre och i allmänna fonden till 52 556 kr. Uader eamma år utbetaltes från den första af dessa fonder 199692 kr. 61 öre, från den andra 43 050 kr. 9 öre och från den tredje 50 479 kr. Skilnaden mellan årsanslagen och de utbetalta beloppen utgjorde under året 11 907 kr. 16 öre, hvilket belopp är reserveradt för utbetalning till vederbörande pensionärer under innevarande år. Folkoch småskolelärarnes lönevilkor. K. M:t har låtit utgå kungörelse om bifall till sistl. riksdags för dess del fattade beslut, hvarigenom 8 4 mom. 1 ik. stadgan af den 18 juni 1842 avgående folkundervisningen i riket förändras till följande lydelse: Lärare; hvilken efter undergången godkänd afgångsexamen från seminarium blifvit i föreskrifven ordning vid folkskola anstäld, åtnjute i årlig lön dels åtta tunnor (50 kub.-fot 4 kannor) spanmål in natura, hälften i råg och hälften i det eller de andra sädesslag, i hvilka kronotionden inom orten utgår, dels ock penningar till så stort belopp, att heJa lönen, inberäknadt spanmålens värde efter länets markegång för året, uppgår till minst 509 kronor, Har vid folkskola sålunda anstäld ordinarie lärare i denna egenskap oförvitligen tjenstgjordt i fem år, skall den å:liga lönen, derest den icke redan uppgår till sex hundra kronor, höjas till detta belo ör skollärare, hvilkens tjenstgöring fortgår utöfver åtta månader af året, skall lönen för hvarje öfverskjutande månad ökas med två tunnor 12 kub.fot 6 k:r) spanmåäl af förenämnda sädesslag, hvaraf nu hälften utgår in natura och andra hälften betaJas med penningar efter länets märkogång. för året, dock ej till lägre belopp än 10 kronor för tunnan. Sedan rikedagen bifellit K. M:ts framställning om lönetillskott af allmävna medel åt lärare och lärarinnor vid småskolor samt biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor, gäller nu från och med 1875 följande förändrade föreskrift: Såsom bidrag till aflönande af lärare eller lärarinna vid småskola, som motsvarar sådan skolas ändamål att meddela förberedande undervisniog för folkskolan, samt af hvarje biträdande lärare eller lärarinna vid folkskola, må skoldistrikt, noder vilkor att sådan lärare eller lärarinna i årlig lön uppbär minst två hundra kronor och är med undervisningen sysselsatt minst åtta månader at året, åtajata statsanslag med ett hundra kronor. Jernvägsmannasällskapet sammanträder till möte i Köpenhamn den 28 och 29 dennes, dervid följande frågor komma att diskuteras, nämligen: 1. Hvilken ersarenhet har på senare åren vunnils, förnämligast inom de nordiska länderna, om stålbufvade räler och stålräler?