Göteborgsposten – 1 augusti 1874, sida 2

Allt detta bevisar, såsom vi här ofvan sade, hurusom affårerna ligga nere. Produktionsrorelsen blifver allt mer ocu mer tynande och konsumtionsmarknaden inskränker sig till det aldra nödvändigaste. Detta förhållande mediör ett annat resultat, fondernas stigande på alla börser. Allt det kapital, som frånvaron af industriel och kommersiel verksamhet lemnar ledigt, kastar sig på börsen för att söka placering. Detta är i synnerhet anmärkningsvärdt i Frankrike, der man skulle vanta att se den politiska osäkerheten verka tryckande på kursen, men der den i stället oupphörligt stiger. Att använda allt hvad man kan umbära af sitt rörelsekapital på sådant sätt att det hastigt kan realiseras när affärerna bli lifligare, det är för närvarande den industriela och kommersiela verldens enda tanke i Frankrike. Men bankerna gifva icke mer än 2 å 3 4 på uppoch afskrifningsräkning, då deremot femprocents-räntan ännu ger mer än 5 4 effektivt. Skilnaden är aldeles för stor, att ej fabrikanter och köpmän skulle föredraga den senare placeringen, så mycket mera som de hysa ett oinskränkt förtroende för statspapperen. Det är sänt, att de utsätta sig för möj igheten af en förlust vid realisationen, men denna kan svårligen tänkas bli så stor som den ofvannämda differensen; den kan ju till och med lätteligen i stället bli en vinst, : 3 Äfven de andra bättre borsvalutorna följa räntan åt Å i dess hausse och detta gäller så väl obligationer söm jernvagsoch bankaktier; andra aktieforetag äro naturligtvis under närvarande omständigheter mindre begärliga. Då de franska sinansförhållandena alltid äro af intresse att studera under den skickelsedigra period, som landet haft att genomgå, torde ne tående tabell förtjena uppmärksamhet. Den omfattar, såsom man finver, de förnämsta elementerna af statsförmögenheten och statskrediten, såsom de företett sig vid en och samma. tidpunkt de fem sista åren. Talen äro i millioner francs och tiondedelar deraf, der icke annat är anmärkt. 28 jali 27 julis25 juli 24 juli 23 juli 1870. 1871. 1872. 1873. 1874. Bankens sedele cirkulation 1521: 3 1953:4 2115.7 2919:9 2 D:o metalliska kassa 1114:3 612.6 1740.8 710::6 D:0 portsolj 1019: 8 652:2 710:8 975:S D:o fordran af staten 60:0 1156: 1 1390:2 1388:0 D:o diskonto 4 52 b b4 3zräntanskurs fres66: 25 55: 70 54:20 56:35 61:60 88 85:40 83: 90 90:80 97:75 Hvetepriset pr quintal 29:41 32:32 28:80 32:88 34:02 Agio för guld 1 14 243 7åsz 11 122 Pari I slutet af juli 1870 bade de redan avancerade krigsforhållandena på ett märkbart sätt inverkat på landets ekonomiska ställning; bankens sedelcirkulation och portfölj växte hastigt; den metalliska kassan började minskas, man skyndade allmänt att afveckla löpande affärer för att afvakta händelserna. Ett år senare hade olyckan kommit och bankens ställning visar bäst, i hvilken förvirring affarerna befunno sig. 1872 hade liqvidationer af kriget till en del försiggått och de begge kolossala statslånen af juni 1871 Ä och juli 1872 — de största läncoperationer, som någonsin blifvit gjorda — upptagits. Men förtroendet till Frankrikes betalningsförmåga öfverlefde krigets sviter. Allt var förlorat utom krediten. I 1873 bar det franska guldmyntet gått till utlandet och sedlarne ha kommit i stället, sedelmassan uppgår nära till 3000 millioner. Men i trots häraf och oaktadt tvångskursen är guld-agiot icke mer än 1yå 14 2. I Förenta Staterna såldes guld (1864 i juli) mot en premie af 185 4; i Italien betingade det i juni 1863 20 4, och i England bar det en i gång (1814 efter fredsslutet) kostat 25 4 i premie. ; 1874 har sedelcirkulationen förminskats, bankens Å sedlar, stå på pari, men dess portfölj minskas och den metalliska kassan växer. Turkiska regeringen hade, för att betäcka den kuPong, som var förfallen d. 1 sist!. april och hvartill penningar saknades i skattkammarer, upptagit ett lån på en månads tid å 40 mill. francs. LAngifvarne, som utgjordes af ett consortium af engelska och isynnerXx het franska bankirer med Comptoir d Escompte och baron Hirsch i spetsen, hade såsom säkerhet mottagit 150,000 obligationer af 1873 års lån(efter sägen sultanens privata egendom) med rätt attyefter behag realisera dessa, om liqviden på förfallodagen mankerade, dock efter 12 dagars varsel. Lånet kunde N icke betalas vid den först utsatta tiden, men prolongerades på några veckor. Icke heller nu följde liqvid, hvarföre låvgifvarne realiserade panten. Naturligtvis influerada detta på alla turkiska valutor, som genast på ett betänkligt sätt föllo i pris. Emellertid har Banque Ollomane i Paris — hvilken nu genom en kejserlig Ecad6 blifvit upphöjd till stats-bank och Portens enda finansiela representant i ut1 landet — i dessa dagar tillkännagifvit att penningar funnos till lånets infriande och på samma gång protesterat mot den skedda försäljningen af de 150,000 obligationerna, eåsom obehörig, då den skett utan iakttagande af vilkoret om de 12 degarnes uppsägning och såsom menlig för turkiska rikets kredit. Olyckan. synes emellertid vara ohjelplig, och man befarar på många båll att en turkisk bankrutt står för dorrer. : Ett nytt papper kommer ganska snart att emitteras på Londons och Paris börser — aktier i bolaget för anläggandet af en tunnel under engelska kanalen. Den parlamentskommisson, som i Prankrike haft att utlåta sig om företaget; har lifligt förordat detsamma, och det Väntas snart erhålla Nationalfärsamlingens sanktion. I spetsen för det franska bolaget, som på sitt ansvar gjort de förberedande undersökningarne för detta jätteverk, står dem berömde Michel Chevalier och den nästan lika bekante ekonomisten Löon Say. Öfveringeniör är hr Lavallay, densumme som ledde arbetena vid SUe:z. De verksammaste understodjarne af saken äro huset Rötbschild och det franska Nordjernvägs-bolaget. I spetsen för det engelska bolaget, som går kand i hand med det franska, står Sir Jobn Hawkshan. De förberedande arbetena beräknas komma att upptaga ett år; och hela arbetet kan vara färdigt inom fem år. Å S Handelsunderrättelser. GÖTERORG d 41 AAA I förra ha