Göteborgsposten – 31 juli 1874, sida 1

Ett brefs historia. (Från Engelskan). Hon hade väntat, att Herberts besök skulle upplösa för henne gåtan med hänsyn till brofvet; hon hade förtröstansfullt hoppats, att hemlighoten på ett eller annat sätt skulle uppdagas och nu kände hon gig icke mindre förvirrad än förut. Ja, skulle bon döma efter hans uppförande denna eftermiddag, tycktes ett nytt förvirrande moment hafva tillkommit. Då han hade skrifvit brefvet, hvarför hade det sett ut, som om han helt och hållet ignorerade det. Ea sak menade hon sig dock hafva skaffat sig visshet om. Hän hade skrifvit brefvet och det var bestämdt till henno. Allt det öfriga var lika mystiskt som förut. . Från sit! fönster kunde bon se den lilla bänken mellan rosenbuskarne, och under det hon fästade sina blickar på den, erinrade hon sig klart och tydligt den besynnerliga scenen, som der hade egt rum mellan Herbert och henno. De blickar, han fästade på henne, då hon hade anspelat på sitt förestående bröllop — hvad hade väl de talat om? Den kärlek och sorg, som äro så vältaliga i mitt hjerta — Floreace dolde sitt ansigte i sina bänder. Hennea hjerta genomströmmades at en under) Forts, fr. N:o 173