ning med polispersonalen förklarat tidningen nasva rätt. j — Den 27 och 28 sept. 1624 utstakades konung Kristian IV:s närvaro gränserna för Kristiania stad. Denna fyller således i september sitt 250:de år. I anledning deraf föreslår Morgenbladet, att en stor och allmän I fest bör hållas och i samband dermed ställas i en insamling af de medel, som kunna vara nödiga för resandet af den länge omtalta statyn af stadens grundläggare. — Morgenbladet vill, att Norge skall framför andra land på ett särskilt sätt fira Islands tusenårsfest, och uppmanar derför stad och bygd hela landet omkrivg att högtidlighålla dagen på det gamla nationala sättet — noml. med att tända glädjebloss d. 7 augusti. — För några söndagar sedan måste en döpelsehandling i Tromsö kyrka tillbakavisas, dertör att två af faddrarne infunno sig berasade. Vid samma tilHälle kom en flaska nattvardsvin bort från sakristian. Elementarläroverkens organisation, Rikets domkapitel hafva erhållit befallning att afgifva utlåtande angående nedanstående af riksdagen beslutade och till K. M:t d. 16 maj aflåtna skrifvelse: Då för ett slutligt genomförande af sådana anordningar vid elementarläroverken, hvarigenom den reala undervisningen skall komma att intaga den kjelfständiga ställning, man afsett, det torde finnas nödvändigt icke allenast att indraga dylik undervisning vid en del läroverk, der den förut meddelats, utan äfven att öka det nuvarande antalet lektorer, har riksdagen, med anledning af de ytterligare anslag, som för deras aflöning erfordras, trott det å andra sidan böra undersökas, huruvida icke en indragning af den klassiska undervisningen vid en del läroverk kan vara af behofvet påkallad, en utredning, hvilken riksdagen äfven ur en annan synpunkt ansett önskvärd. Den nära förening emellan de olika bildningslinierna, som hittills egt rum, synes nämligen hafva utgjort ett hinder för undervisningens fullt ändamålsenliga bedrifvande. Uppenbart är, att ett tillbörligt tillgodoseende af så väl den klassiska som den reala undervisningen endast står att vinna genom bildningsliniernas fullständiga åtskiljande, enär undervisningsämnena, äfven der de äro gemensamma, kräfva ett olika behandlingssätt för den klassiska och den reala linien. Detta mål kan dock icke fullständigt uppnås annat än genom upprättande af särskilda klassiska och särskilda reala läroverk. Att på alla ställen, der fullständiga läroverk nu finnas, inrätta särskilda sådana för hvardera linien torde, oafsedt kostnaderna, vara desto mera öfverflödigt, som det måste antagas, att den strävgt vetenskapliga underbygnad, som den klassiska bildningslinien är afsedd att meddela, endast kan tillgodogöras af ett ringare antal lärjungar, då deremot det stora flertalet bäst tillgodoses genom den praktiska och allmänt medborgerliga bildning, som bör meddelas i de reala läroverken. I den mån dessa senare förses med dugliga och tillräckliga lärarekrafter, är det sannolikt, avt de tillvinna sig ökadt förtroende, hvilket hittills nästan uteslutande kommit den i nämda afseende bättre lottade klassiska linien till godo. Följden häraf måste blifva den, att klassiska undervisningen bör kunna meddelas uti färre läroanstalter och om icke inskränkas till det antal, som fanns före år 1856, då hvarje stift hade endast ett klassiskt läroverk, åtminstone bibringas vid ett betydligt ringare antal läroverk, än för närvarande är fallet. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får riksdagen i und. anhälla, det Eders K. M:t täcktes, efter vederbörandes hörande taga i nåd. öfvervägande, huru vida icke ett inskränktare antal elementarläroverk, atsedda för undervisning endast på klassiska linien, må kunna vara tillräckligt för landets behof, samt till en kommande riksdag aflåta det förslag i ämnet, hvartill förhållandena kunna föranleda. Arkeologiska kongressen. Antalet af dem, som anmält sig vilja deltaga i kongresseng inom kort i Stockholm sammanträdande sjunde möte, uppgår till omkr. 1100, hvaraf 600 svenskar och 500 utländningar. Förhandlipgarne vid mötet komma att försiggå enligt följande program: : Fredagen d. 7 augusti. Kl. 2. Sammanträde för mötets öppnande. Val af styrelse. Lördagen d. 8 augusti. Sammanträden: KI. 10 för behandling at första frågan: Hvilka äro de äldsta spåren af menniskans tillvaro i Sverige? Kj. 13 för behandling af femte frågan: Hvilka vägar följde i forntiden bernstenshandeln? Söndagen d. 9 augusti. Besök i museer. Måndagen d. 10 augusti. Sammanträden: Kl. 10 för behandling af andra frågan: Hvilka äro de utmärkande dragen hos den svenska stenåldern? Tillhör den ett folk eller flere, som bebott olika delar af landet? KL 13 fritt sammanträde. Tisdagen den 11 augusti. Utfärd till Gamla Upsala. Onsdagen d. 12 augusti. Sammanträden : Kl. 10 för behandling af den tredje frågan: Hvilka äro de utmärkande dragen hos den svenska bronsåldern ? Hur förhåller sig denna till bronsåldera i andra deJar af Europa och till stenåldern? Kl. 13 fritt sammanträde. I Torsdagen d. 13 augusti. Utfård till Björkö och ; Gripsholm. Fredagen d. 14 augusti. Sammanträden: Kl. 10 för hehandling af den fjerde frågan: Hvilka äro de : utmärkande dragen hos den svenska jernåldern? I hvilket förhållande står han till de föregående och till folken i södra Europa. Kl. 13 fritt aammanträde. Lördagen d. 15 augusti. Sammanträden: KI. 10 för behandling af den sjette frågan: Hvilka äro de anatomiska ocb etnologiska egenskaperna hos SveriFläa förhistoriska inbyggare? Kl. 13 fritt sammanträde. Söndagen d. 16 augusti. Kl. 2 sammanträde för kongressens upplösande. En fransk öfversättning af detta program är utgifven till de utländningars tjenst, som bevista möiet. Denna öfversättning åtföljes af åtskilliga, äfvenledes på franska författade, underrättelser, rörande de olika marsche-router, de från utlandet ankommande kongressledamöterna hafva att välja på vid sin resa till Stockholm, anvisningar å böteler m. m. Slutligen medföljer en coupon, som de utländska medlemmarne hafva att aflemna för att komma i åtpjutande af den nedsättning utaf 50 proc. i passagerareafgifterna å statens jernvägar, som regeringen beviljat. Auteckniugar af frih. Gripenstedt. Sedan någon tid har det berättate, att ej mindre framlidne excellensen Manderström, än äfven grefve Henning Hamilton i riksarkivet deponerat hvår sitt förseglade konvolut med föreskrift, att de icke få öppnas förr än efter en viss, bestämd tid, och man har förmodat, att dessa depositioner innehålla åtekilliga förklariogar avgående våra politiska förhållanden till Danmark åren 1863—64. Dagbladet me———— 2