Göteborgsposten – 18 juli 1874, sida 2

Frän Utlandet. Mordförsöket mot furst Bismarck. Furst Bismarcks eget organ inom tidningspressen, Nordd. allg. Zeit., som väl kan anses bäst känna alla detaljerna vid det föröfvade dådet, meddelar följande bref härölver från Kissingen, hvilket fullständigar den berättelse vi förut lemnat i återgifna telegram: K. 1,2 for furst Bismarck i ett bayerskt hofckigage ut från gården till sin boning, för att begifva sig till badet. I detsamma som hans vagn vikit omkring huset och ban just lyftat upp handen tör att helsa på de utanför hans bonieg samlade badgästerna, afskot ena från Magdeburg bördig tunnbindaregesäll med en pistol ett skott på fursten, under det att alldeles samtidigt en kort, undersätsig prestfigur spruvgit på det sättet framför bästarne, att vagnens sramrullande derigenom fördröjdes för ett ögonblick. Furstens boning ligger på högra sidan om Saulefloden med tri uisigt öfver dalen och endast skild från Saulebryggan genom bredden af ett hus och en trädgård. Vagnen, som knappast uppnått ett invid bryggan liggande hus, vände på furstens befallning om, han sprang ur och begaf sig genast in i sin boning, under det vagnen körae tillbaka in på gården. Folkhopen var så törbluffad, det hela var i den grad ett ögonblicks verk, att nu först några begåfvo sig ut att Törfölja mördaren, under det presten tyvärr vid jagten lemnats ur sigte och spårlöst försvunnit. (Han har som bekant redan häktats.) Mördaren sprang bort till bryggan, alldeles i armarne på en bror till den bekante tenorsångaren Lederer. Denne, hvars uppmärksamhet fåstats at skottet, kom just ut ur Restauration du Pont och höll med avsträngning fast karlen. Först då flera personer skyndade hr Lederer till hjelp befriades han med sönderbiten tumme och till hälften strypt ur mördarens händer, och denne senare tördes eller rättare knuffades nu af massan till fängelset. Straxt deretter greps ytterligare en misstänkt person, hvilken ville afresa med bantåget kl. 2 och utfor i skymfliga tillmälen mot furst Bismarck. Presten, som allt sedan kL. 11 gått tillsamman med mördaren fram och tillbaka utanför kanslerens boning och vid attentatet sprungit framför hästarne, har ännu icke haktats. (Detta har dock senare skett i Schweinfurt.) Så mycket är emellertid alldeles säkert, att mördaren icke är den egentlige upphofsmannen. . Angående rikskanslerens helsotillstånd förljudes det nu från kompetent båll, att ingen skada för patienten är att frakta af det sårade ställets behandling med ia. Ioflammationen har ock minskats hastigare, än man väntat. Furstens är tillstånd i allmänhet tillfredsställande. Från alla trakter af Tyskland inströmma lyckönsknmgsadresser till furst Bismarck, allt under det djup afsky uttalas mot anstiftarne till mordförsöket. Frankrikes finansminister Magne, en af det landets erkändt skickligaste finanskarlar, har lidit fullständigt nederlag inom nationalförsamlingen, hvarigenom han nödsskats att inlemna sin afekedsansökan. Presidenten Mac Mahon kan naturligtvis ej underlåta att antaga densamma, cch bonapartisterna skola med honom hafva förlorat sitt vigtigaste stöd inom regeringen, der Magne utåfvade ett stort inflytande. Orsaken till denna tilldragelse var, såsom förut nämnts, rådande olika åsigter om sättet att erhålla medel till betäckande af den brist i budgeten, som uppstått, förnämligast i följd af de stora anslagen till försvarsverket. Magne har velat anskaffa dessa medel genom att öka vissa skatter, sårom salt, gas oto, med demi decims. En deputerad, som ville förenkla detta, föreslog i stället att endast en ökad skatt på salt skulle upptagas, hvilken skatt skulle vara en hel dåcime; detta förslag, som rönte gillande inom budgetutskottet, antogs äfven altervativt af Magne. En annan, den kände statsekonomen Wolowski, ville deremot ioke, att någon skatteförböjning skulle ega rum, utan skulle man i stället minska den årliga amorteringen å statens skuld till franska banken med 50 mill. sros, ett förslag som Magne på det : kraftigaste motsatte sig, ome dan derigenom bankens för landets kredit nödiga sjelfatändighet skulle rubbas och det vore bäst, att landet klart såg sin verkliga ställning. Först slopades saltskatten af nationalförsamlingen, derpå kom ordningen till de af Magne föreslagna skattetillökningarne, hvilka onligt ett till oss ingånget telegram förkastats med en så pass stor majoritet, att man kan. hahakäl att tro, det politiska partiintressen härvid medverkat. ! ; Hvem skall nu blifva Magnes efterträdore? Den, som mest bidragit till hans stör, tande, är Bocher, men han säger, att hans helsa ej tillåter honom att öfvertaga betattniogen. Andra namn, eom uppräknas, äro de på hrr Matthten Bodet, Pouyer Quortier, LoOn Say, Gormain och Indrs. Emellertid kan den finansiella frågan an-ses vara löst, och ingenting skall lägga hinder i vägen för att nu tillgripa sörfattnisgssaken. i Hvad denna beträffar, har Ventavon redan å författningsutekottets vägnar framlagt dess nya förslag, hvari törklaras, i strid mot så väl yttersta högeras som vensterns mening: att marskalk Mac Mahons sjaåriga presidentskap är ostridig, utgörande ad interim ett mellanled mellan republik och monarki; att Mac Mabon skall hafva titeln republikens president; att ministrarne åligger ansvarsskyldighet; att tveune kamrar bildas, men att presidenten ensam eger rätt att upplösa nationalförsamlingen. En bresskrifgare till ÅGazstta AItalia meddelar från Turin ett högst intressant samtal angående sakernas stållning i Spanien, hviket ban haft med den förut varande konungen, numera åter prins Amadeo. Just i det ögonblick då hela Europas blickar äro fösta på de vexlande händelserna å Pyreveiska Haltöv ; vid en tid då frågan om hvad der skall ske, tränger sig etarkare än någonsin på en, — just nu måste det vara af ett eynnerligt intresse att höra ett uttalande af den man, som sjelf en tid stått i snetsen för landet.