Göteborgsposten – 16 juli 1874, sida 2

Frän Utlandet. Det är med harm och förbittring allmåneten mottagit underrättelsen om det mordöreök, som i Kissingen gjorts mot furst Bismarck. Denna harm måste ytterligare ökas, Jå man nu erfar, att den tillämnade mördaren cke var någon ung fantast, utan en katolsk prest vid namn Hanthaler, som med berådt mod och kall öfverläggning : föröfvade dådet. Det är ej på det sättet, katolikerna kunna hoppas att vinna den allmänna meningen för sin sak. Tvärtom, äfven de som, of princip tillgifna religionsfribetens stora sak, sett i Bismarcks uppträdande mot katolikerna och deras prester ett visst elogs förföljelse, ogiltig i och för sig samt för vår tid en fullständig anakronism, ekola nu vända sig af vämjelae bort från män, hvilka ej eky att tillgripa jlönmördarens vapen för att rödja en hotad fiende ur vägen. För visso skadade Ravaillacs dolk i Fravkrike på sin tid katolska presterskapet och det skall äfven Hanthalers pistol göra nu i Tyskland; Förklaringar kunna naturligtvis väntas från katolikerna, i hvilka de skola frisäga sig från all delaktighet i attentatet; men man skall ej tro dem, och den hittills moderata delen af folket, som med ogillande åsett den förmenta förföljelsen, skall nu äfven anse, att endast rätt sker det katolska presterskapet, då regeringen vill bryta dess nacke. Bismarok sjelf skall hädanefter vara mera populär än någonsin, och hans politik skall oemotetåndligt uppbäras af den allmänna meningen. Åtskilliga oroligheter hafva egtrum i Ostpreussen på grund af den nya kretsordningen. I Ernsthof, Samitten, Segershof, Rotbenstein, Quednau och andra orter utbröt den 6 d:s reat af ett uppror, söm måste undertryckas med vapenmakt. Rörelsen var isynnerhet riktad mot fängelserna, at hvilka flera förstördes, samt emot de nya kommunala myndigheterna. Enligt hvad de gjorda sörhören angifva, tyckes landtbefolkningen hysa den åsigten, att densamma genom den vya kretsmyrdigheten stälts utom staters myndighet och förts tillbaka under lifegenskapen, hvilket förklaras derigenom, att största delen af de kommunala myndigheterna utgår ur de store egendomsegarnes klass. Det är af den avledningen, den nya lagen uppfattats som ett steg tillbaka; arbetarne tro sig komma i ett underdånighetsförhållande till arbetsgifrarne, och fängelserna anses endast vara ett slags medeltida privata bastiljer. Flere at de upproriske förklarade öppet att den nya lagen ej utfärdats atkejsaren, utan af framstegepartiet, som tvingat landets ötverhufvud att underteckna den, och att man för framtiden lika litet som för det närvarande skulle finna Big i att straffas af andra än af domstolarne och militären. l I en ledande art. af d. 11 des uttalar RNordd. allg. Zeit. den törhoppning, att rörelsen skall mycket snart lägga sig, då betolkningen väl upplysts om, att lagen i sjelfva verket är ett framsteg i fribet och ingalunda någon återgång till seodalförhållanden. Bladot tror, att stämningen i Ostpreussen framkallats af social-demokratiska agitationer, likasom det ultramontana partiets. häftiga opposition mot kretsordningen otvifvelaktigt vilseledt en del af befolkningen. I Frankrike synes den allmänna meningen hafva kommit till den insigt, att den sista krisen lärdt marskalken-prosidentena personliga