Göteborgsposten – 10 juli 1874, sida 1

Mr Gower smög sig bort från fönstret och gick omkriog huset till bakdörren, hvarest han knackade på. Mrs Tooker släppte in honom i. det prydliga, varma köket. — Vi ha väntat er länge, sade hon. Ah, är det ej doktorn? — Nej, min fru, jag är ej doktor — blott en resande som skulle vilja värma sig vid er eld, svarade mr Gower. Är någon sjuk i huset? — Barnet, sir — mrs Blees barn, svarade mrs Tooker. Vill ni ej sitta ner? Hon satte fram en stol. — Det måtte vara ett fasligt väder ute, sade, mrs Tooker, i det hon gick till fönstret. Jag fruktar, att barnet dör; och om lille Jasper dör, skall hans mor äfven dö, det är min tro. — Hvad. kallade ni honom? Jasper? frågade mr Gower. — Barnet ja — mrs Blees barn. Han heter Jasper efter sin far. Vi ha skickat efter doktorn och telegraferat till mr Blees, men ännp har ingen kommit. Och vi kunna ej heller vänta barnets far förr än i morgon, eftersom han bor neråt Gloucester till. Hvart ämnar ni er, sir? — Till Bleak Top. — Ni skall väl tillbringa julen der, förmodar jag? anmärkte mrs Tooker. Ack, hon der nere, hon har det ej för gladt under julen, den stackars menniskan. Hennes men har ej varit hos henne, allt sedan hon kom. Jag vet ej, om jag ieke borde telegrafera till mr Tressilian, hvars ombud förde henne hit. — Mr Tressilian? upprepade mr Gower, som för länge sedan erfarit, att Guy Tressilian varit Jasper Lowders beskyddare. Han hade granskat listan öfver ångbåtspassagerarne den dag, då den falske Trerriliro reste från Palermo til