Article Image
AA. Ö; Öu miagagsellor ostonstund hvilar i lagerlunden utanför Göta Källare, skall dervid kunna göra studier i ÅFrupper och personnager, af ganska intressant beskaffenhet. Han skall dervid äfven kunna tänka sig den glada dag, då det fula planket till höger om hotellet ramlat, då nya bron och kajen framstå i all sin glans i stället för åbäket gamla slussen och då Haglunds Annex, fordom Bloms Hötel kalladt, hvilket tyckes långsamt men säkert gå sin förvandling till mötes — den under inredning varande präktiga butiken till höger om ingången är förhyrd at firman Sievers Bauer — skall framstå som en verklig prydnad, ej tvärt om, till ett af våra få torg. De resande böra, godt att omtala, i sommar ej finna Göteborg så triste som vanligt: konserter i trädgården och på Lorensqerg, Cirkus Leonard och föreställningar såväl på Mindre som på Nya Teatern, På mindre Teatern studenterna! Studenterna! Mycket är taladt och skrifvet om det mer eller mindre berättigade i detta några unga, glada, för Thalia-konsten svärmande Apollo-söners i och för sig ganska modiga beslut, att på hvad dem ankom bidraga till önskningsmålet: studentföreningsbyggnaden i Upsala, ett beslut desto modigare, som i den af oss förut meddelade skrifvelsen från studentkårens ordförande låg ett bestämdt afrådande från färden, Vi tillhöra dem, som icke obetingadt kunna gilla detta sätt att dra sitt strå till stacken, men sedan vi erfarit att då den nämda skrifvelsen ingick och då pressen började röra i saken, en icke obetydlig summa redan blifvit nedlagd på kostymer och reqvisita, finna vi det väl öfverensstämmånde med sastheten i den ungdomliga föresatsen, den af ingen kall beräkninge moln skymda förtröstan till en god saks franigång — och som en sådan äro vi öfvertygade om, att de unga ansett sin lilla utfärd — väl öfverensstämmande, säga vi, med dessa ungdomen ensam tillhörande ljutva förmåner, att resan ej inställdes, utan verkligen företogs. Hvad nu åter beträffar det som truppen i dramatiskt hänseende kunnat bjuda på, bör väl detta ej falla inom den offentliga kritikens domvärjo och så. har ej heller skett på något ställe, der den uppträdt. Äfven vi inskränka oss derföro för vår del till ett liknande omdöme eom våra kolleger, vatt åskådaren ej gerna kan undgå att dragas med af den lifliga ungdomsfriskheten i de uppträdandes spel. En anmärkning kunna vi likväl ej undertrycka: det hela skulle betydligt vunnit på, om ej dialogen erbjudit en nästan förvånande rikedom på landskapsoch ortdialektor, de der i allmänhet taga sig mindre väl ut från scenen. Öfver allt, der de unga uppträdt, ha de heloata med välvilja och bifall. Så äfven här, åtminstone af hvar och en, som mera sett till den goda viljan än till förmågan af karaktersskildringar, åstadkommande af något i konstnärligt hänseende fulländadt och helgjutet. Det torde väl vara efter ungefär samma måttstock som det sällskap bör bedömas, hvilket för närvarande gästar Nya Teatern, åtminstone i fråga om utförandet af större talpjeser. Ty det kan svårligen förnekas att sällskapets inträde i söndags med -Barnhusbarnen eller Verldens dom?, etter det minne, som ännu lefver friskt från Åhmanska perioden, jreföll hardt när som en parodi. I fråga om sångstycken lärer, efter hvad kritiken från andra håll enstämmigt intygat, sällskapet deremot ega rätt anmärkningsvärda företräden, hvilket bäst kommer att visa sig i morgon, då Lecocqs verldsberömda operett: M:me Angots dotter uppföres. Stycket är af dir. Littmarck uppsatt med stor lyx i kostymer och äfven de sceniska anordningarne skola utmärka sig för mindre vanlig smak och prakt. Vi vilja derföre hoppas, att all denna möda, dessa utan tvifvel ganska kännbara kostnader, ej skola vara förgätves förspilda. Hufvudpartierna innehafvas af följande: LAnge fru Bylander, Clairotto Angot, m:ll E. Zintz, Ange Piton, hr Nordstrand, Pomponnet, hr Rylander och Larivaudiere, hr Sundvall. Musiken till stycket är, som man känner, ansedd för ett mästerstycke. Det förljudes, att en Gast af mer än vanligt rykte skulle vara att i medlet af månaden hit förvänta, nemligen den bekanta fröken Magda v. Dolcke, för att uppträda i Syrsan, Jano Eyre, Regina von Emmeritzm. fl. stycken. Besannar detta sig, torde dir. L. kunna räkna på mer än ett fullt hus. Utom konserter, spektakler och cirkus kunna våra resande äfven passa på att beundra vår ho på exercisheden, andra klassen, som i år ter sig så prydligt, att en skämtare nyligen föreslog, att ho hädanefter skulle kallas för fröken. Se bär för öfrigt två anekdoter om sagde notabilitet: På börsen tillfrågades en insallsmakare: Ia N.N, obligationerna stigit? — Fråga beväringen! — -Beväringen? Hvarföre det:— o kan vetgu! När en ho af andra klassen förlidet år anlände till hemorten och tillspordes, hurudan exercisen varit, vexlades följande frågor och svar: Hur har du mått? — Åh, jesses, je har aldrig mått så bra som den här gängen!— ÅIvartör de då? — Åo, si, jag låg sjuk hela tiden! Musei tatvelgalleri (afdelningen: målningar till salu) bar nyligen blitvit tillökt med en mängd taflor, deribland ej få af värde. Oaktadt motivets enformighet, man frestes nästan säga torftighet, måste dock i rämsta rummet sättas I. Munthes Vinterandskap i aftonbolysning(2,400 kronor), ty ika som hvarje ny tafla af denna konstnär bär den genialitetens och den öfverlägsna taangens pregel. Vid horisonten, öfver en vidsträckt slätt, sjunker solen ner i blekröda noln; en landsväg. i förgrunden lindrigt alnt.

4 juli 1874, sida 1

Thumbnail