e Dr peticrad; utländska annonser Kosta 12 Ore pr r -— — 22 vacker skog. Egendomen, belägen i Helsingborgs landtförsamling och gränsande till Sofiefra, kommer att förstora sistnämnde, som härigenom erhåller en lika värdefull som vacker arrondering. Egendomspriset lärer vara 30-a 35,000 kronor. Linköpings teaterhus har för 40,000 kr. försålte till hr K. Sjögreen i Skeninge. För husslöjdens befordrande har K. M:t hufvudsakligen på grund af underd. framställningar från dels husbållningssällskap, dels riksdagen tillerkänt ornamentsbildhuggaren Ahlborn 2000. kr. såsom arvode för det biträde han urder senast förflutna tre år inom vissa län genom undervisning i husslöjd lemnat. Deseutom har K. M:t i samma syfte ställt 2,000 kr. till landtbruksakademiens förvaltningsutskotts disposition att årligen tilldelas dertill lämplig person, som sådan undervisning uppå: hushållningseällskaps eller kommnns begäran meddelar. Ytterligare har K. M:t bestämt, att Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Christianstads, Hallands, Örebro, Kopparbergs, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap må erhålla 1000 kr. hvardera samt Elfsborgs läns norra och samma läns södra hushållningssällskap hvardera 500 kr., att användas till ordnande af slöjdundervisning, utgörande medlen dels 8,000 kr. af de af riksdagen senast särskildt för husslöjden beviljade 10,000 kr., dels ,4,000 kr, af det anslag, som är stäldt under kommerskollegii förvaltning till manufakturernas befrämjande. De län, som icke erhålla del af anslaget, anses hafva tillräckliga medel genom hushållesällskapens andel i bränvinsförsäljningsafgifterna. Slutligen har K. M:t förständigat samtliga hushållniage-sällekapen att före utgången af oktober månad till landtbruks-akademiena förvaltningskomite inkomma med berättelse angående de under innevarande år inom hvarje sällskaps område vidtagna åtgärder för befordrande af husslöjder samt dervid ej mindre uppgifva, om och till hvad belopp hushållnings-sällskap eller vederbörande landsting vilja utfästa sig att för år 1875 och ett eller flera derpå följande år utgifva bidrag för ifrågavarande ändamål, än äfven göra den framställniog om erhållande af understöd at statsmedel, hvartill omständigheterna kunna föranleda. Fältssjenstöfningarne. Ur St. Dagblad återge vi följande inledning till skildringen af dessa rörelser: . Som krigstillståndet först med gårdagen vardt förklaradt, hvad de stridande härarne ner i Vestergötland beträffar, hafva några större operationer ännu icke derifrån försports. Vi skola derför, i brist på bättre, söka redogöra för sjelfva den inre anordningen af de lätsade små fälttåg, som vi kalla fälttjenstöfningar, hvilket icke för läsaren helt och hållet torde sakna intresse. Sedan en allmän förutsättning blifvit bestämd att ligga till grund för öfningen och befälhafvarne öfver de hvarandra motsatta kårerna mottagit sina trupper, får hvarje sådan befälhafvare en s. k. särskild underrättelse, som närmare åskådliggör för honom hans uppdrag, så att han, om det vore allvar, icke vore tvifvelaktig om någon omständighet, som på operationernas gång kunde ega inflytande. Sålunda t. ex. får befälbafvaren för de svenska trupperna (kåren B:) under nu pågående öfning helt säkert veta, hvarifrån han möjligen har att vänta förstärkningar, den väg på hvilken hufvudhären vid Halsberg, om han bljfver slagen, måste draga sig tillbaka o. s. v., hvilket för hans motståndare är okändt. Sedan krigstillståndet inträdt, vidtaga de båda befälhafvarne sina dispositioner fullkomligt som i krig. De inledande rörelser, som nu följa från båda sidor kunna ofta i krig medföra de vigtigaste följder och äro äfven lättast att bedöma, då trupperna äro så Jångt skilda från hvarandra, att någon större strid icke kan uppstå. Den enda inskränkning, som härvid måste göras till skilnad från kriget, är att befalhafvarne icke få öfverskrida vissa gränser, på det högqvarteret må kunna öfvervaka öfningarne och en lätt proviantering ega rum. Det utrymme, hvarpå de få röra sig, är dock ganska vidsträckt och sträcker sig under nu pågående öfning t. ex. ända från Jönköping mot Herrljunga. Skulle genom en eller annan omständighet befälhafvarnes operationer leda till ett krigsläge, som vore mindre naturligt, utfärdas genast från högavarteret nya särskilda förutsättningar, som tvinga manövern i den rätta banan. Genom dessa, liksom från en högre försyn, uttalade domslut kan den största omvexling i öfningarne beredas, hvarigenom naturligtvis deras lärorikhet i hög grad ökas. Under den tid, som de inledande rörelserna ega rum, kommer naturligtvis truppernas föregående utbildning i förpostoch rekognosceringstjenst att sättas på hårda prof. Detta gäller i synnerhet kavalleriet, och under pu pågående öfningar är särskildt bestämdt, att en särdeles omsorg skall egnas åt rekognosceringars utförande. Vid rytteriet böra dessa, om icke särskilda order annorlunda bestämma, alltid utsträckas så långt, att man icke allenast upptäcker fienden, utan äfven kan lemna säkra underrättelser om honom, äfven om derigenom långridter af flere mil skulle föranledas. Rapporter öfver långt utsträckta rekognosceringar lika som öfver sådana, som äro af särdeles vigt, böra alltid afgifvas skriftligen. Man tycker sig nästan spåra lärdomar från sista kriget på hvarje rad af dessa order. När de båda motståndarne slutat sina förberedande rörelser och sammanstötningen eger rum mellan deras trupper, är det stridsdomrarne som stiga fram och afgöra med sitt maktspråk utgången af striden. Deras mera aktiva ingripande i manöverns gång är dock sällan af nöden, emedan i våra dagar de förhållanden äro sällsynta, då man icke med stor sannolikhet af sjelfva stridsläget kan sinna på hvilken sida underlägsenheten finnes. Stridsdomrarne äro emellertid skyldiga att under manövern uppehålla sig vid sina anvisade afdelningar, att noga öfvervaka dessas rörelser för att, om det skulle varda nödvändigt, genast uppträda och återföra dem inom naturliga former, i ötverensstämmelse med stridsläget sådant det för ögonblicket är. De ega härvidlag rättjatt bestämma, om en brigad eller annan truppafdelning bör draga sig tillbaka för öfvermakten eller ej, samt äfven om och huru länge en truppafdelning, som kan antagas hafva blifvit hårdt medtagen af striden eller ock blitvit afskuren från förbindelsen med andra trupper, icke får användas i 1:sta linien eller såsom reserv; den tid, som en truppafdelning på detta sätt må dömas till overksamhet, är 2 timmar, under hvilken tid den, men likväl efter de öfriga trupperna, som framgå på samma väg, må fortsätta sitt framryckande; är kären stadd på återtåg, skall e sålunda till overksamhet dö: Nr RN ee TR a AE I än