hängande. Det tredje hade blifvit iordningstäldt för mrs Popleys räkning. De båda andra utgjordes af en sängkammare och ett toilettrum, och det var ej avårt att se, att Popley uppbjudit hela sin förmåga för att sätta dem i ett sådant skick, att Olla skulle finna trefnad der. — Ån, så behagliga boningsrum! utbrast hon förtjust. Huru hemtrefligt allt ser ut! Och huru varmt det är öfverallt! — Ja, miss Olla. Mrs Kipp sade mig, att det eldats i hvart enda rum, allt sedan Jim kom, svarade mrs Poploy. Rummen voro kallare än Island och dessutom fuktiga. Hela huset är som en lada. Taket läcker, och på sina ställen är snön tumsdjup uppe på vinden. Mrs Kipp, hennes sonson Kit och min son voro uppe nästan hela förliden natt för att ordna alt. Olla gjorde sin toilett och steg derefter ner i salongen, der hon träffade sir Windham Winn, som nyss förut gått ner. — Jag känner mycket väl till detta hus, mies Olla, anmärkte han. Jåg var här för tjugo år sedan med ett jagtsällskap på inbjudan af er far. På den tiden var det ett jagtslott med stort rykte om sig. Nu kom Popley och gaf tillkänna, att middagen var serverad. . Sir Windham gaf Olla ormen och ledde henne till matsalen, der ett litet rundt bord var dukadt för två personer. Poploy passade upp vid middagen med tillhjelp af Christofer Kipp, en stor och starkt bygd ung man. Sedan måltiden intagits och kaffe blifvit inburet, voro sir Windham och Olla ensamma i rummet. De samtalade länge och allvarligt, och Olla omtalade sin historia — alla sina förhoppningar och farhågor — för den store läkaren, hvars intresse för henne blef allt lifligare. — Ni anser det vara möjligt, att mr Gower ej vet, att ni eger Bleak Top? frågade sir Windham. — Han har aldrig talat derom, sir Windham, Han