Göteborgsposten – 30 juni 1874, sida 2

sedermera gått igenom en stor del af den tyska pressen. Det heter deruti: Efter att ha varit vitne till I ett verkligt raseri i nya Griindungen med ett vansinnigt förslösande af kapitaler, befinna vi oss gentemot arbetare, som fordra en allt högre och högre dagspenning för ett allt mindre tillfredsställande arbete. Följden häraf blifver en förhöjning af produktionskostnaderna som inskränker efterfrågan och konsumtionen inom landet. Ännu betänkligare äro följderna för exporten. De tyska produkterna stå tillbaka för de franska och engelska, af hvilka några till och med konkurrera med dem på den inhemska marknaden och viona öfvertaget. Lefnadskostnaderna ha blifvit så fördyrade, att de öfvergå andra europeiska länders, och snart skall man icke mera se utlänningar, såsom förr, komma och bosätta sig i Tyskland för att här föra ett mera komfortabelt lig än de med sing inkomster kunde göra i sitt eget land. — Tidningen utbreder sig härpå öfver arbets. förhållandena i allmänhet och föreslår slutligen, att öfverallt, der sådant är möjligt, utbyta arbetslönen för tid mot en sådan på beting eller pr styck, hvilket skulle vara nästan det enda medlet att råda bot på den tyska industriens underlägsenhet. I Frankrike och i England synes man deremot börja hoppas, att det långvariga trycket i det kommerciela och industriela lifvet omsider närmar sig Bitt slut. Såsom tecken dertill betraktar man att i Frarska Bankens rapport för den förlidna veckan för första gången på lång tid visar sig en ökning i portföljen, visserligen obetydlig (något mer än 5!, mill. francs), men likväl erbjudande en angenäm kontrast mot den förut vecka från vecka fortgående förminskningen. I England vill man draga samma slutsats af de sista veckornas afveckling i the Clearing Housc. Man bade länge anmärkt vid veckouppgörolserna en förminskning i affärerna, hvilken i jemförelse med motsvarande dato 1873 varierade mellan 11 och 18 mill. C. Från den 18 mars till den 8 april var summan af de i Clearing House afvecklade affärerna 34 mill. Å lägre än samma tid under förra året. Men under de sista veckorna har detta förhållande förändrats och beloppen börja stiga allt högre. Det är dessutom att anmärke, att en stor del af bankanvisningar, som förut gingo genom Clearing House, nu i stället gå till den nya afråkningskammaren, som för icke länge sedan bildat sig för börsliqvidationerna. Det ifrågasatta ordnandet af de turkisk sa finan serna bar länge sysselsatt finansverlden, men den hemlighetsfullhet, hvarmed Sadyk Paschas negociationer i Paris varit omgifna, ba endast gifvit anleduing till motsägande rykten och uppgifter. Vi finna na i den engelska Economist en artikel, som redogör för frågans ställning. För att få någon ordning i dessa invecklade finansförbållanden, hade flerarstora bankhus i Paris i förening med Sadyk Pascha uppgjort planen till ett stort bolag, åt hvilket skulle anförtros upptagandet af alla skatter i riket och som äfven skulle ba en viss kontroll öfver utgifterna. Den redan nu befintliga Banque imperiale ottomanc, som har sitt hufvudkontor i Paris och sitt afdelningskontor i Konstantinopel, skulle blifva en formlig statsbank. Under dessa vilkor var bankirkonsortiet disponeraåt att genast förskjuta behöfliga medel. — Sultanen har emellertid förkastat förslaget, såsom det säges, på Rysslands inrådan; han fruktar, och visserligen ej utan skäl, för sitt oberoende, om den ifrågavarande planen kommer till verkställighet. — Emellertid är ställningen nästan förtviflad, och ännu bar man ingen säkerket för, att de turkiska lånens d. 1 juli förfallna kupong skall kunna bli inlöst. De protektionistiska idderna synas allt mera taga öfverhand på den amerikanska kontinenten. Så har brasilianska regeringen nyss utfärdat en ny tulltariff, som skall ega gällande kraft från d. 1 juli innev. år. Utom de egentliga införseltullarne skall erläggas en surtaxe af 40 4 ad valorem å de flesta importerade varor. De inledande bestämmelserna för tariffen äro mycket vidlyftiga och omfatta 54 punkter; Shipping Gazette har meddelat en öfversättning deraf, men utan att ännu ha infört sjelfva tariffen. -— Mexiko skall också införa en protektionistisk tulltaxa, och i Förenta Staterna pågår striden mellan frihandlarne och deras motståndare utan uppehåll. Presidenten G:ant, som nyligen genom sitt veto förhindrat verkställigheten af kongressens beslut om en ökad greenbacks-emission, har lyckligtvis sundare ekonomiska ider än kongressen, men det är minst sagdt tvifvelaktigt, om den allmänna opinionen i landet skall förmå uppfatta dessa sistnämnda. Det torde komma att inträffa alvarsamma brytningar, medförande äfven vigtiga politiska följder, och här, såsom allestädes, är man disponerad att skjuta skulden för den rådande stagnationen i den allmänna rörelsen på en enda orsak, som man tror sig finna i bristen på rörelsemedel. 22— ——————— A —