Göteborgsposten – 26 juni 1874, sida 2

Från Hufvndstaden. Midsommarhelgen, företrädd af sin vanliga budbärare, den tör Stockholm egendomliga löfmarknaden, har, yttrar Dagbladet för midsommardagen, inträdt under det gynnsammaste väder. Redan i går afton började utflygterna ut i det gröna, och i dag på morgonen har den ena ångbåten och ångalupen efter den andra lemnat vår hamn för att föra en last lustresande än till aflägsnare ställen af hufvudstadens sköna omgifningar, såsom Gripsholm, Mariefred, Skokloster, Rosersberg, Tullgarn m. fl, än till närmare, såsom Svartsjö, Drottningholm, Ulriksdal, Nacka samt framför allt Djurgården och Ladugårdsgärdet, der andra klassens beväring nu kamperar och der i går afton majstång restes, kriog hvilken de unga krigarämnena togo sig en munter sväng till långt fram på morgonen. Om nu till allt detta kommer, att de härifrån i går och i dag på morgonen afgående passageraretågen haft tull last, så kan man icke så mycket förundra sig öfver det ödsliga och menniskotomma utseende, som hufvudstaden i dag på middagen erbjuder. — Kronprinsen kommer atti dessa dagar i sällskap med sin lärare, lektor C. A. Lundberg, företaga en resa till Schweiz. Färden sker i djupaste inkognito. Endast en betjent medföljer, säger Dag. Nyh, — En beklaglig olyckshändolae omtalas i Dag. Nyh. för i går på följande sätt: På senare: tider synas olyckshändelser mer än vanligt böra till ordningen för dagen. Vi hafva att omnämna en ny dylik, hvilken i måndags vid half 8-tiden på e. m. inträffade i kulsprutfabriken n:o 25 Vollmar Xxkullsgatan. Den tillgick sålunda: Jernhyflaren Carl Palmgren var sysselsatt att i smedsussjan uppglödga en så kallad ritspets för att sedermera kunna hvässa densamma. När han fann spetsen vara nog uppglödgad, vände ban sig hastigt åt höger, med tärgen i handen, hvilken höll ritspetsen, mot ett några steg derifrån befiotligt stad. Utan att han varseblifvit det under arbetet, hade emellertid jernarbetaren Gustat Källgren ställt sig framför städet. Följden blef att Palmgren vid den hastiga förflyttningen stötte den glödande ritspetsen i magen på Källgren. Stöten träffade ett par tum ofvanför nafveln. Förskräckt ryckte Palmgren spetsen ut igen och frågade: huru är det med dig? Källgren svarade härpå: edet är ej så farligt,, men föll det oaktadt nästan ögonblickligen ned på golfvet. Fältskär efterskickades, men lifvet hade flytt. Det glödande jernet hade ej inträångt djupt, men någon ädlare del bar tydligen skadats. Polisundersökning skall i dag hållas om denna sorgliga händelse. — Stockholms stadsfullmäktige sammanträdde i måndags å stora börssalen. Bland de ärenden som förekommo till behandling nämnes frågan om förlängning af koncessionen å anläggande af spårvägar i Stockholm. Som bekant hade drätselnämnden, och i likhet med densamma beredningsutskottet hemställt att stadsfullmäktige måtte vägra den begärda förlängningen, hufvudsakligen af det skäl, att koncessionen blifvit hrr Fränckel och Frestadius personligen meddelad, atan rätt för dem att den med laga verkan på annan öfverlåta. Fullmäktige afslog efter någon diskussion den begärda förlängningen af koncessionen.