talade big dÅudrislot-lLeguier med sin talang härför och dels iakttog hertig de Broglies organ Le Frangais ett påfallande hofsamt språk. Då nu frågan förekom i måndags, afvaktade man med spänning utgången, ty hela bögern skulle vara emot den bastiga behandlingen, det vieste man, och bonapartisterna skulle jemväl rösta emot, Allt skulle således bero af det antal ur högra centerv, som öfvergick på republikens stadfästande, och äfven i bästa fall skulle utgången vara oviss, emedan majoriteten måste blitva obetydlig, åt hvilket håll den än svängde. Nu telegraferas det till oss, att församlingen med 345 röster mot 341 beslutat förslasets omedelbara handläggning. Högra centern har således gått öfver till den venstra, och förslaget har vunnit majoritet, om också denna endast utgöres af fyra röster. Denna siffra är likväl mindre betydande, än sjelfva aktum med utgången af omröstningen, ty hvilka ansträngningar de konungske än må göra för att skaffa sig majoritet vid slutomröstningen om förelaget, kan det väl dock anses för säkert, att republiken såsom styrelseorm och under Mac Mahons presidentskap ör eju år nu skall vara stadgad åtminstone tillsvidare. Vi hafva således skäl att med tillfredsställelse tör Frankrikes lugns skull helsa denna utgång af saken, fastän vi ingalunda blunda för den sanningen, att stormar det oaktadt skola följa. Ty det är väl otvifvelaktigt att, sedan republikanerna väl fått makten i sina händer, de snart skola råka i delo med hvarandra om republikens form — konservativ republik å la Thiers eller. radikal: republik å la Gambetta. Men nationallörsamlingen skall, sedan republiken väl stadgats som styrelseform, antagligen icke göra sig brådt med valens anställande, så att antagandet, att densamma skall gifva presidenten fullmakt att för ett år regera utan nationalförsamling, kan komma att bekräftas af verkligheten... Och det är detta år, som franska nationen behöfver för att hinna utföra sina nödvändiga rustniogar, hvilka skola betrygga dess mällning utåt, och åter gifva fast botten åt handel och näringar. Till Frankrikes regeriog bar ingått en protest från den italienska mot att man vid en procession i Marseille sjungit en sång med orden: ÅGud, rädde Rom och Frankrike Inrikesministern har uppmanat de andliga myndigheterna att tillse, att dessa ord hädanefter borttagas eller ändras. : D. 21 d:s, årsdagen för Pius IX:s bestigning af påfvestolen, skall en staty at Vår Fru af Vinlötvet högtidligen bekransas i valfärdskyrkan i Lille af kardinalen af Cambroi. Ett stort antal kyrkofarstar väntas till detta högtidliga tillfällen från Belgien, Italien och England. Den hel. tadren ekall sjelf vara tillstädes genom ombud. Äfven i Spanien synes man nu på krigsteatern komma from sounds to thingas; och meddela vi derifrån följande i de utländska tidningarne förekommarde telegrafiska notiser: Estella d. 10 juni. (Från carlistkälla) Marskalk Concha har gjort en ny rörelse framåt. Hans general Echague har med 6,000 man anländt till Larrago. Nästan alla regeringstrupperna ha lemnat Logrono. : Madrid d. 11 juni, aftonen. Marskalik Concha fortsätter med hären sin rörelse mot Estella, följande venstra stranden till Ega, en biflod till Ebro. Den vigtigaste rörelsen har sannolikt gjorts i riktning från Ateiza till Villatuerta. Ända till Villatuerta tillåter terrängen, att man begagnar sig af kavalleri och långt skjutande kanoner. Trupperna måste under sin marsch mot Estella marschera ötver 6 kilometer berg. Å Enligt de sista uppgifterna uppgår carlisternas styrka i norr till 25 å 26,000 man, hvaraf 8,000 från Navarra, 7,000 från Biscaia, 6,000 från Alava och 4,000 från Kastilien. Deras artilleri utgöres af 9 kanoner af liten kaliber, och de ha omkring 400 hästar. Deras hufvndstyrka är uppstäld på bergen omkring Estella, der den är starkt förskansad. Deras kavalleri finnes i Carrascal, provinsen Zamora. Madrid s. d. Man tror att marskalk Concha inledt striden. : Carlisterna halva från Estella bortfört all krigsmaterielen; de ha der endast qvar det, som är oundgängligen nödvändigt för platsens försvar. Do ha i Durango skjutit tvenne uppstudsiga carlistchefer. a För regeringshären organiseras 30,000 rekryter i Mantilla. General Zabala, krigeminiater, har bemyndigat regeringageneralerna att gifva amnesti åt de carlister, som begära sådan. La Junquira d. 12 juni. Carlisterna ha omringat och blokora Figueras, sedan myndigheterna vägrat betala krigspälagorna. De ha afekurit telegrafförbindelsen med Frankrike. Från Rom skrifves, att den gåfvs, som de amerikanska pilgrimerna öfverlemnat till påfven, uppgår till en halt million fros i kontanter samt ett väl arbetadt skrin, innehållande guldmalmstycken från de amerikanska grufvorna. Pilgrimerna skola lemna Rom d. 20 d:s. De skola hafva afgifvit till kardinal Borromeo den försäkran, att de skola, då de kommit tillbaka till Amerika, anordna periodiska valfärder till Rom. Do ha köpt en stor massa fotografier af päfven. A —