Hippodromen i Paris, som för några är sedan brann iod, skall nu åter resa sig ur sin aska. Återställandet af denna stora cirkus skall bli till stor. glädje tör de lägre.klasserna i Paris, hvilka finna sin fröjd i detta slags föreställningar. Hundutställning har öppnats i kristalipalatset: i Sydenham, och tilldrager sig densamma stör. uppmärksamhet. Samlingen skildras såsom rik och väl vald. Forsäljningsprisen på hundarne äro dock dåraktigt höga. Nästan i hvarje klass finnas hundexemplar, för hvilka fordras 2,000 pund sterl, under det 500 till 1,000 pund fordras ganska allmänt. Ny flygmaskin. Från London berättas att i kristallpalatset i Sydenham skola anställas försök med en ny flygapparat, hvilken är försedd med en liten ångmaskin. Uppfionaren väntar sig af densamma någonting underbart. Rachel. Georges dHaylli bar offentliggjort en berättelse öfver Comedie Francaise i Paris ifrån dess början till närvarande dagar, i hvilken redoörelserna för m:ll Rachel isynnerhet äro af intresse; on uppträdde den 12 juni 1838 för första och den. 23 juli 1855 för sista gången. Under denna tid af sjutton år spelade hon 1,132 gånger, oftast i Andromaque, neml. 95 gånger, i Phaedra 74 ggr, i Polyenkte 71 ggr, 1 -Adrienne Lecouvreur 69 ggr, i Cinna 68 ggr. Rachael blef först år 1840 fast engagerad för Comdie Francaise; hon fick en fast lön af 27,000 fres, tillförsäkrades ett särskildt spelhonorar af 18,000, en recett om 15,00) och ersättning för en tre månaders permission af 60,000 fres. Egentlig medlem af teaterns sällskap blef hon år 1842; hon bröt 1849 sitt engagement och uppträdde, åter endast under det vilkor, att man beviljade henne en årlig lön af 42,000 fres och 6 månaders permission. År1851, då der stora skadespelerskan endast uppträdde 65 gånger, hade ComdieFrancaise de största inkomsterna, neml. 681,000 fres; dessa öfverträffades blott utställningsåret 1855, då teatern indrog 910,000, och efter Rachels död år 1860, då inkomsterna uppgingo till 983,000 fres. Ny tafla af Dore, kallad Pilati makas dröm, finnes f. n. utstäld i galleriet vid New BondStreet i London och gör stort uppseende. Till venster på målningen ser man Claudia Procula, guvernörens gemål, långsamt stiga utför trappstegen till palatset; hon befinder sig i ett slags extas, hennes ögon äro slutna och handen hårdt tryckt mot pannan. En engel med utbredda vingar sväfvar öfver henne och tolkar, hviskande i hennes öra, en underbar syn, som framställer kristendomens utveckling och triumf. Denna syn utgör det förnämsta på taflan. I förgrunden står Frälsaren, omgifven af ett strålande ljag, hvilket tyckes utströmma från honom sjelf, emedan hans omgifning är höljd i dunkel. I detta skönjer man Paulus, stödd möt sitt svärd, Petrus med nycklarne och soldater med korset. Längre bort ser man korsfarare, kyrkofåder, påfvar, patriarker, martyrer och andra typer af kristendomens seger öfver hedendomen. Taflans motiv är ett ställe ur Matbei evangelium: Nar Pilatus satt på domstolen, sände hans hustru till honom och lät säga honom: Befatta dig intet med denne rättfärdige mannen; he 22 mycket lidet i dag i sömnen för hans u Näpen förklaring, Tidn. Golden Globe i Colwado har nödgats. uppuora -på grund af redaktörens plötsliga sörsvinnande. Denna omständighet uttyddes af en hans kollega på. följande, sätt: Siste gången man såg den i fråga varande redåktören stod han under ett träd, samtidigt med att flera ändra män voro sysselsatta med att draga i ett rep. Utgrärningarne i Carthago. Den engelske tornforskaren Davis tänker att nästa år låta foretaga gräfningar i större skala i den trakt, der Carthago har legat. En del af hvad som påträffas skall museet i Tunis ha, och återstoden skall fördelas mellan de land, som bidragit till bestridande af kostnaderna vid gräfningen. Davis uppehåller sig f. n. i Tanis för att underhandla med beyen om saken. Tyskarne i Förenta Staterna. I Förenta Staterna finnas, enl. den senaste folkräkningen, 900,000 personer, hvilka äro födda i Preussen, och 800,000, som äro födda i andra delar af det tyska riket. I detta antal äro deras barn och efterkommande icke inräknade, så att det tyska elementet nu är stort bland republikens befolkning. Tyskarne och det polska språket. Den preussiske kyrko-och underrisningsministern har befallt, att det tyska språket skall införas som undervispingsspråk i alla klasser i gymnasiet i Ostrovo och Mariagymnasiet i Posen. Dermed äro de sista polska gymnasierna i Posen undanskaffade ur verlden. Kusturspräkothar således segrat i en provins, der de slesia menniskor tala polska, hvilket Preussen likväl på kongressen i Wien 1814—15 högtidligen lofvade ola skydda.