Göteborgsposten – 15 juni 1874, sida 1

hållande eamt lyckades äfven dem. Sir Arthur lyssnade till hans glada skämt med en tankspridd min, men Blanche visade sig så glad och intagande som hon kunde vara, och Lowders kärlek till benne fick ökad styrke. Blanche spelade på det stora pianot, och de unga trolofvade sjöngo duetter under det sir Arthur satt nära kaminen med handen framför ögonen. Klockan tio tog Blanche god vatt och gick upp på sitt rum. En stund derefter förklarade Lowder sig vara ovanligt trött och sömnig samt begaf sig äfven upp i sina rum. Sir Arthur satt qvar, tills klockan slog elfva. Då reste hen sig långsamt, betäckte den aftynande glöden i kaminen med aska, släckte ut ljusen, och gjorde en tur kring byggnadens nedre våning för att förvissa sig om, att fönster och dörrar voro väl låsta. Lowders ord hade hos baroneten verkligen väekt en viss oro med afseende på de i bibliotekets förvarade penningarnes säkerhet. Denna känsla af oro fortfor, sedan han begifvit sig in i sitt sofrum, och höll honom vaken långt efter det han gått till sängs. Emellertid var Lowder uppe hos sig och väntade då han inträdde i sitt arbetsrum, fenn han en behaglig brasa och tände ljus. Hans nattrock hängde öfver en stol och hens tofflor stodo på golfvet nedanför. Sedan han tagit på sig dessa mer beqväma plagg, gick han sakta fram ech tillbaka i rummet, al!lt som oftast stannande vid dörren för att lyssna. Det tycktes honom dröja en lång sturd innan han hörde sir Arthur långsamt stiga uppför trapporna och inträda i sitt eget rum på andra sidan förstugan. (Forts.)