Göteborgsposten – 12 juni 1874, sida 1

—— — — ———— — blod tänka på att mörda Guy Tressilian, som varit hans bäste vän. — Han är ju i säkerhet i röfvarens tillhåll? frågade han. — Bättre än på Sicilien. — Hvem är denna engelska flicka, som fattat vänskap för honom? — Hon är en signorina Reemple. — Reemple? Rymple kanhända? Palestro nickade. — och den svagsinte skulle kunna lefva i åratal i röfvarens tillflyktsort bland bergen utan att blifva upptäckt? — Hen skulle ej kunna vara i bättre förvar — mera säkert dold för forskande blickar — om han också vore i en tigerkula. Jasper Lowders ansigte ljusnade. — Det är bra, sade han. Men hvarföre har ni ej skrifvit detta? Hvarföre kom ni till England? — Jag skall vara uppriktig mot er, signore, svarade palestro. Jog hade fått i mitt hufvud, att ni och den evagsinte voro bröder, och att han var äldst och erftagare. Jag trodde utt ni gerna ville ha honom ur vägen. Jag kom till England för att. pröfva om min åsigt var riktig. — Nåväl? sade Lowder skarpt. — Jag fann, stt jag misstagit mig. Jag har talat med er grindvakterska och er gamle trädgårdsmästare. Jag finner, att den historia ni berättade, var sann. Jag I finner att mr Guy Tresolino for utrikes för fem år sedan, satt ban ej hade någon bror; att han hade en reskamrat i vid pamn Jasper Lovder, och att hans reskamrat nu är på Sicilien, en idiot. Trädgårdsmästaren berättade mig allt detta. i — Ni visste det förut. Nu då er vackra teori är kullkastad, måste ni genast återvända till Italien och se