Göteborgsposten – 1 juni 1874, sida 2

Lonmdon 4: S(3. Bomuli 104 C. Fetroleum lor C. AA l—I—U—k — Från Finansverlden. Inflytandet af den nya franska ministeren på Börsen. — Engelska och Franska Bankernas veckorapporter. — Statslån upptagna på de Europeiska börserna 1863—72. — Ifrågasatta tullförändringar i Förenta Staterna. — Den närmaste och omedelbara soljden af den nya ministörens konstituerande i Frankrike bar på Pariser-Börsen varit en ganska vacker hausse i de inbemska sonderna. Utan att just visa någon bestämd oro — ty affärsverlden fruktar blott en enda sak, Nationalförsamlingens upplösning — började likVäl Börsen visa tecken till otålighet. 5 2.räntan som nu, i stället för fordom 3 9;-räntan, utgör sjelf va mätaren för spekulationen, bade nedgått till 94,25, men steg omedelbart till 94, 72. Klokheten har likväl bjudit att åter sänka kursen något litet, ty tiden är icke inne att drifva kursen upp i taket, dertill är man omgifven af alltför många anledningar af oro för framtiden. Men emellertid tror man sig härigenom kunna hoppas en liten tids lugp och trygghet och detta är nog för att icke skynda och sälja. Tendensen till stigande är dock alltid gifven. Samma disposition för de franska papperen har äfven visat sig på de andra stora Börserna. Deremot har spekulationen i en hop utländska papper, hvilken i medlet af maj observerades i London, Paris, Brussel och Frankfurt, såsom en följd af den stora tillgången på ledigt kapital, åter afstannat och en återgång i de. plötsligt uppjagade kurserna har icke dröjt att inställa sig. Enligt bankrapporterna af den 21 maj från London och Paris hade portföljen åter förminskats på båda ställena (resp. Å 1.523,594 och fros 47, 775,000. — Från den 5 januari till nyssnåmde dag har portföljen i Franska Banken nedgått från 1219 till 781 mill., således minskats med 438 mill. francs. Sedelcirkulationen har minskats med 389 mill. hvaremot den metalliska kassan ökats med 345 mill. och uppgår nu till nära 1,112 millioner, som hvila orörliga i Bankens hvalf och för sin del bidraga till den känbara bristen på guld å den engelska marknaden. Kurs-skilnaden gör det alltjemt fördelaktig: på de utländska platserna att göra remisser på Paris i guld. — I Englandsbanken är förhållandet emellan dess reserver och å-vista förbindelser för närvarande som 38: 100. : Under 10-årsperioden 1863—72 ha af de utländska staterna två, England och Holland, minskat men alla andra ökat sin skuld. För en lättare öfversigt beräkna vi i nedanstående tablå summorna i ett enda myntslag och välja dertill francen, dels emedan Frankrike i förening med de länder som ha dess myntsystem väga tyngst i vågskålen, dels emedan de flesta af dessa operationer gått igenom Pariserborsen. Vi anmärka också att det bär endast är fråga om rena statslån, men icke om sådana för industriens behof. Englands statsskuld har minskats med fres. 875 mill. Hollands ; om 150 A Frankrikes skuld har ökats med . 12,500 Förenta staternas ,5, 8,750 Italiens 5 NE . 6250. Spaniens 7 5 5 5,500 Rysslands n ög S 2750 Turkiets Vr Vg 2675 a Österrike-Ungerns-., , 2,2560, Egyptens n i0 . 1.750. Brasiliens 7 , 1375 , Portugals nos 1.000 Perus 800, . Minskningen uppgår således till en summa af en milliard 25 millioner, mot en ökning af fyrtiofem milliarder 600 millioner The Committee of Ways and Means inom Förenta Staternas kongress har nyligen sysselsatt sig med en ifrågasatt förändring af införseltariffen. De protektionistiska tullsatserna hade sedan någon tid minskats med 10 4. En bill, ingifven under kongressens närvarande session, proponerar nu att höja tariffen till de gamla tullsatserna, och det är härom som komitön hört omsevis protektionister, som ifrigt försvara förhöjningen, och åtskilliga stältabrikanter, som tvärtom tala för en ytterligare nedsättning ar den nu gållande tariffen. Det är föga sannolikt, att kongressen skall fatta något omedelbart beslut; ty billen bar inkommit allt för sent, för att den innevarande sessionen skall få tid att undersöka alla dithorande förhållånden. — Vi ha omnämt detta, emedan vi i den redogörelse, som förekommer för frågan i Times, finna ett förhållande omnämdt, som rörer den svenska jernindustrien. En stor fabrikant af verktyg, mr William H. Weed i Cohoes (Newyork), yttrar nemligen i sitt utlåtande till kongressen, att om amerikanarne kunde erhålla svenskt jern, skulle de åstadkomma fullt lika godt stål som engelsmännen, och att således upphäfvandet af den tull, som för närvarande drabbar det svenska jernet, helt visat skulle ba en lycklig inverkan på Amerikas industriela utveckling. — — 2 2 mm