Göteborgsposten – 1 juni 1874, sida 2

Article Image
sist, af allvarlig, med faror hotande beskaffennet, och de frågor, som måste resas, äro icke på något sätt, såsom fallet kan vara med en elier annan inre politisk fråga, godtyckligt uppfunna: och utslungade i verlden, icke ett echackdrag af ett parti, utan följder at den ekonomiska utvecklipgen och elementära olyckshändelser. Hela klasser, hela kretsar skola alldeles: gå under, ifall de komma att stå isolorade och bjelplösa, och om förvaltningen och lagstiftningen icke visa sig vuxna sina stora uppgifter. Alla sinnen äro spända och upphetende, derför att den ekonomiska grundval, på hvilken vi stå, blifvit ohållbar och vacklande. De bästa förhoppningar om en rik skörd ha hittills rådt. Hvad de tyska delarne af landet beträffar, kunna vi nu endast öfverlemba oss åt svaga förhoppningar. De ofantliga bördor, som den österrikiska befolkningen efter de af delegationerna beviljade summor ånyo påtagit sig, lemna ett talande bevis på den bårdt pröfvade befolkningens beredvillighet att göra uppoffringar och dess hängifvenhet för staten. om än detta börsblads framställning är något färgad och dess partisyfte att söka så regeringens understöd sör den olycksaliga börssvindeln, är det dock visst, att Österrikes ekonomiska tillstånd är i det hela taget mycket dåligt och att der nu icke finnes synnerligt större utsigt till bättring, än för ett år sedan, då krisen utbröt. I Frankrike äro för ögonblicket genom dödsfall och afekedstaganden 11 deputeradesäten i 10 departement lediga. Valmännen i Lyon och på kolonien Martinique måste enligt lagen med det snaraste inkallas; feån republikansk såväl som bonapartisk sida uppmanas. dock regeringen, att företaga alla tylinads valen på en gång, på det att en stor del af landet derigenom må erhålla tillfälle att gifva sin mening till känna, och det vill nästan synas som att äfven inom regeringskretsarne inflytelserika personer luta till denna åsigt, hvilken, såsom det bonapartiska bladet Liberte blygsamt anmärker, skulle gifva nationaltörsamlingen tillfälle att på värdigt sätt försvinna ifrån skådeplatsen. Bonapartisterna hemta af sin sista valseger mod och kraft, och de utveckla, isynnerhet i provinserna, on förvånande rörlighet. I Poitiers t. ex. ha de nyss skjutit tillsamman ett kapital om :200,000 fres, tör att grunda ett sousblad med namnet Journal de YOuest, hvilket skall i hela sydvestra delen af landet göra propaganda för vädjan till folket?. De skola åtnjuta skydd från högsta ort. Aeronautklubben i Paris bar i gasverket i förstaden La Villötte låtit dallongen -Winhelm Fell, hvilken redan under belägringen af Paris gjorde sig bemärkt, uppstiga för vetenskapliga ändamål. Fyllningen varade från kl. 11 s. m. till. )2 lI e. m. Ballongen uppnådde höjden af ett trevånings hus och inneböll 1,800 kubikmeter jväte. I gondolen. voro sex personer; den erfarne luftseglaren Vinfrid de Fonvielle, Lesage, Miranda, Chavoutier och Guerapin. Kl. 1 höjde sig ballongen och steg under en qvart nästan lodrätt opp i luften, vände sig derefter mot Orlåans till och försvann bakom ett molnlager. Någonting måste ha inträffat på krigsskådeplatsen i norra Spanien, fastän officiela ; underrättelser derom från Madrid ännu saknas. Just denna tystnad förefaller anmärkningsvärd, desto heldre som carlistberättelser tala om betydande framgångar, som vunnits öfvor regeringstruppernas befälhafvare, marskalk Concha. Det vill synas som att denne senare, hvilken i Vittoria dragit till sig förstärkningar samt vapen och ammunition, delat sin här i trenne kolonner, hvilka ban låtit framrycka öfver Villaröal, Ochandiano och Salvatina, möjligen i afsigt att söka uppnå Miranda, som skall vara hans operationsbasis och äfven är dertill särdeles lämplig, såsom sammanknytningspunkten för en massa jernvägar. Don Carlos skyndade att förlägga sitt högqvarter från Durango till Tolosa, i bjertat af Guipuzcoa och att låta betästa passen från denna provins till Alava. Han skickade å ein sida ut trenne kolonner för att möta och mota Conchas, noml. en under Mendiry mot Navarra, en till Arlabana under Dorregaray och den tredje till Villareal. Af dessa tyckes den under Dorregaray hafva stött tillsamman med regeringstrupperna vid Arlabana och slagit dem tillbaka, så att de måst ändra kosa och. i stället riktat sin marsch mot Estella. För öfrigt utgöres carlisthären under general Elio, som ej lemnat ötverbefälet, redan af 35,000 man och skall snart vara tillökad med ytterligare 10,000. Från Tyskland skrifves, att ett antal kandidater till befattningar inom romersk-katolska kyrkan vägrat emottaga sådana af fursterkebiskopen af Breslau, emedan de icke vilja utsätta sig för att blifva åtalade för brott mot de preussiska kyrkolagarne. Inom preussiska landtdagen skall vid nästa session framläggas en ny kyrkopolitisk lag, neml. om reglerandet af klosteroch ordensväsendet. Prins Filip af Sachsen-Coburg-Gotha, äldste sonen till prinsessan Clementine af Orlans, har trolofvats med sin kusin, belgiske ko

1 juni 1874, sida 2

Thumbnail