Far och Son. -) Roman af mrs Harriet Lewis. (Öfvers. från Engelskan). — — Ni är en djerf qvinna, siguorina! utbrast han. Naturen ämnar er till något i vår väg — en banditdrottning eller någonting sådant! Ni har en mans mod! — Hm! Komplimenten är tvetydig, då man ser alt ni är en man! sade den djerfva Olla. — Hon vågar begabba Röde Carvelli! utbrast banditen, mer och mer betagen i den vackra, modiga unga flickan. Hon är ett pris! Ni må behålla era penningar, signorina, och jag skall taga er! Vur god stig ur! Men Olla vägrade. Det war ej förr än Popiey blifvit nerryckt från kuskbocken och bunden — ej förr. än mrs Popley blifvit tvingad att stiga ut ur vagnen och äfven bundits samt då do företogo sig att draga ner den stackars Guy, som den unga flickan visade benägenhet för att gifva vika. : — Lägg ej ett finger på honom! befallde hon med en högdragen åtbörd. Rör honom ej! Eftersom mina tjenare äro fångna, skall jag följa dem; men lägg ej band på denne stackars olycklige unge man, det befaller jag er. — Rören honom ej, kamrater, befallde Röde Carvelli. Låt den lilla damen ha sin vilja! Olla steg helt lugnt ner ensam. Guy följde henne. Röfvarhöfdingen vände sig derefter till den man, som körde.