Ivarjehanda. Mekanisk fabrik för skoarbetenI Jönköpings Dagbl. läses följande: Svårigheten att i tillräckligt antal anskaffa skickliga och ordentliga arbetare, äfvensom omöjligheten art, utan ett oproportionerligt böjande af tillverkningarnas pris, villfara arbetarnes ständigt stigande anspråk på förhöjda arbetslöner, hafva formkit åtskilliga uppfinningsrika män såväl i Sverige som utlandet att konstruera maskiner för verkställande af en stor del af de arbeten, som förut gjorts för hand. För flere handtverksyrken äro numera sådana maskiner i användning, och nu senast har hit till Jönköping anländt en del maskinerier, afsedda för skomakeriyrkets behof. Det är hr C. E. Svanberg, hvilken under sina utländska resor haft tillfälle att se dylika maskiner arbeta, som från Tyskland, Paris och Amerika hit införskrifvit desamma. Enår hr Svanbergs mekaniska fabrik för skoarbeten enligt uppgift firer vara den enda i sitt slag i de skandinaviska länderna, torde en kortfattad beskrifning öfver densamma icke sakna ett visst intresse. Allt läder till sulor, klackar och dylikt, hvilket förr skars för hand, uthugges nu medelst ett slags chabloner af hvasslipadt gjutstål, hvilka anbringas öfver läderstycket och införas jemte detta i en balans-maskin, som med en enda omsvängning utskär lädret i den önskade formen. Då lädret, sådant det utlemnas från garfverierna, icke är så plant på begge sidor som det måste vara för att kunna användas, införes det i en annan maskin, som genom, ett par omvridningar af ett svängbjul hyflar det alldeles jemntjock. Derefter införes den hyflade läderskifvan i en särskild maskin, der den genom pressning mellaa finslipade stälvalsar dels blir glatt, dels. ernår en hög grad af täthet. Då nu sulorna skola fastsys vid ofvanlädret — de pliggasnumera aldrig — insättas de i en annan maskin, der en hjulknif ritsar den skåra, hvari sömmen skall sys. Sulorna införas nu i en stor, sinnrikt konstraerad maskin, der de på några ögonblick sammansys med en stark och vacker söm; tråden, som styfvas icke med vanligt beck, utan med en ljusgul biandning af vax och harts eller dylika ämnen, löper dervid genom en ihålig stålarm, under hvilken en brinnande. spritlampa är placerad för att hålla becket varmt. Att beskrifva de behandlingar lädret derefter undergår, innan det framträder i form af färdiggjorda skodon, skulle föra oss för långt. Den sista behandlingen undergås emellertid i den 8. k. fråsmaskinenå, der ränder och klackkanter få sin tillbörliga glans och hårdhet. Till och med blankningen och borstningen (medelst cylinderformiga roterande bostar) försiggår på denna maskin, hvilken jemväl sjelf samtidigt förfärdigar och islår de messingsskrufvar, hvarmed halfsulor fästas å skodon, som skola repareras. Alla läster äro af jern, mot hvilket. de få metallstift, som efter den nya metoden förekomma i skodon, genom maskinen nitas på insidan. Hvilken enorm arbetebssparing, bärigenom kan vinnas och huru mycket billigare skodon på denna väg böra kunna förtärdigas, framgår bl. a. deraf, att man med tillhielp af dessa maskiner kan på en dag bottna nära 200 par skodon, hvilket, då fabrikationen framdeles skall bedrifvas i större skala och ånga användes till drifkraft, anses kunna förökas till 400 par. Den sallständiga uppsättningen af dessa maskiner med deras mångfaldiga tillbehör uppgår till närmare 13,000 kr.