Göteborgsposten – 26 maj 1874, sida 1

Article Image
pr rad. 1874 Å en verlemnadi ett omfattande lagförslag angående manig vens målsmansrätt öfver hustrun och giftoratt i bo Andra kammaren vågar tillmata sig att hafva i sin mån medverkat till hvad i dessa och andra hänse8 enden må vara till rikets gagn beslutadt eller till kt E. K. M:ts godtfinnande hemstäldt. Med trofasta välönskningar till lycka och välsignelse öfver Konungen, Konungahuset och Fosterlanra I det förenar Andra kammaren sin underdäniga anhål3lan att få vara innesluten i E. K. M:ts nådiga ynnest och bevågenhet. Chefen för Civil-departementet uppläste E I sedan Riksdagsbeslutet, hvarefter H. M. Konungen hemförlofvade Riksdagen med foljande ord: Gode Herrar och Svenske Han! Vid en återblick på det riksmöte, som nu står vid gränsen af sin tillvaro, vill Jag främst af allt uttala min glädje deröfver, att Mina framställningar om ett mera ändamålsenligt ordnande af de Förenade Rikenas inbördes bandelsoch sjöfartsförhållanden vunnit samstämmigt bifall hos båda folkens riksförsamlingar. Dessa beslut och de ständigt förbättrade samfärdsmedel, hvarigenom skandinaviska halföns brödrafolk alltmera komma i vänlig beröring med hvarandra, skola väsendtligen befästa och stärka den förening, hvars utveckling i anda och sanning utgör ett af de käraste föremålen för Mina Konungsliga omsorger. Bland de maktpåliggande ärenden, som varit till Eder handläggning hanskjutna, har, oaktadt Edert trägna arbete, mer än ett blifvit oafslutadt och måste ånyo företagas. Emellertid är det med tillfredsställelse Jag nämner, att, genom förökade anslag till undervisningsanstalter och vetenskapliga ändamål, spridandet af upplysning och kunskap befrämjats; och att Edert antagande af vissa hufvuddelar af Mina förslag i afseende å löneförbättringar och dyrtidstillägg minskat den oro, hvarmed otillräckliga löneinkomster låtit statens embetsoch tjenstemän gå framtiden: till möte. Äfven åt utvecklingen af rikets kommunikations-anstalter, åt den vigtiga lagstiftningen om bankväsendet och åt förbättringar i skogsbushållningen hafven I egnat en omvårdnad, som bör för framtiden blifva fruktbringande. Fortgången af arbetet å ett förslag till forsvarsverkets ordnande efter de af senaste riksdag antydda grunder har Jag låtit Eder meddela, och utredningen af den med försvarsverkets omorganisation sammanknippade frågan om grundskatternas upphäfvande påskyndas så mycket frågans invecklade beskaffenhet medgifver. Från de allmänna värf, till hvilkas vård I här varit samlade; återvänden I nu till Edra hem och till det Kall en hvar af Eder har sig anvisadt. Måtte lycka och välsignelse följa Eder! Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, med all Konungslig ynnest och nåd städse välbevågen. 4 Ledamöterna i riksdagens båda kamrar begåfvo sig, sedan K. M:t afslutat riksdagen, från rikssalen till vederbörande församlingsrum. Första kammarens talman yttrade till kammarens ledamöter följande afskedshelening: Mine herrar! Då vi nu efter slutad riksdag åtskiljas, tillåten mig, Mine Herrar, att till Eder frambära en vördnadsfull afskedshelsning i förening med de oskrymtade uttrycken af min uppriktiga tacksamhet för den vänskap, välvilja och förtroende, som här kommit mig till del. Vid bedömandet af vårt lands förhållanden, det politiska lifvet inom detsamma; och särskildt de resultater, .som våra riksdagsarbeten gifvit, lemna de, likasom allt menskligt, utan tvitvel mycket öfrigt att önska. Dessa brister utgöra för fosterlandsvännen en kraftig maning till oaflätligt bemodande för fäderneslandets basta; men de innebära icke någon anledning till misströstan eller nedslagenhet. Gudsfruktan, upplysning, fribet och arbetsamhet äro i vårt land hemvanda gäster. Med dem och genom dem skall, under lagens af alla erkända välde, Svea folk mer och mer framgå till förädling och lycka. Arbetet härför är kärt för hvar och en bland oss; och då vi nu skiljas till våra olika verksamhetskretsar, mötas vi för visso alla i den från hjertat gående önskan: Gud bevare konung och fådernesland ! Frib. Sprengtporten framförde till hr talmannen uttrycken af kammarens högaktning och varma tacksamhet i följande ord: Herr Grefve och Talman! Ett skifte i tidsföljden af våra riksdagar har uppnatt sin gräns, och då hvarje sådant medför en förnyad erinran om den tacksamhet, som åligger kammarens ledamöter till der högaktade ledaren af deras förhandlingar, har jag blifvit anmodad att till Herr Grefven och . Talmannen framföra ett uttryck af dessa lika uppriktiga som oföränderliga tänkesätt. I den förhoppning, att de beslut, som vid riksdagen blifvit fattade, och hvilka till en del berört frågor-af en synnerligen grannlaga och betydelsefull beskaffenhet, må i utförandet mötas af en emotsedd framgång och ett erkännande, som motsvarar de bevekelsegrunder ifrån hvilka de utgått, helsa vi slutet af våra: arbeten, under det vi innesluta oss i vär vördade Talmans fortfarande vänskap och hågkomst. Andra kammarens talman tog afsked af kammaren med följande tal: Mine Herrar I Vid denna riksdag har representationen inom sina egna leder vidkänts förluster, som framkallat deltagande af allmän och enskild saknad. Till de bortgångne skicka vi derföre en vänlig afskedshelsning med vårblommorna, som fått hemortsrätt på deras gratvar. Våra arbeten äro för denna gång afslutade. Antagligen bar en hvar af kammarens ledamöter efter öfvertygelse sökt främja det rätta och verka det goda. Meningarne kunna vara mängahanda Huru de än skifta med dagens vindar, mäste dock medgifvas, att fosterlandskänslan aldrig förstummas i djupet af svenska bröst. Hon går som en politisk försoningslära genom Sveriges håfder, och sanningen intecknar der med oväld framtidens dom. Fastän vi icke kunna förutsäga med visshet huru den utfaller, må hoppet vara oss förunnadt att 1874 års riksdag i tidens annaler skall intaga ett aktadt rum. Det återstår således att säga hvarandra farväl. För en och annan ibland oss är det kanske ett afsked för alltid. Varen, i alla händelser, försäkrade om mina lifligaste välönskningar för lycka och framgång i edra företag, omsorger och sträfvanden på skilda arbetsfält. Må den Gud, som var våra fäders och äfven är vår, allt framgent upprätthålla, skydda och bevara Konung och Konungabus, land och fölk iGretve Sparre tackade, å egna och öfriga kammarens medlemmars vägnar, för det lugn, den oväld och den klarhet i framställningen

26 maj 1874, sida 1

Thumbnail