Göteborgsposten – 23 maj 1874, sida 2

Article Image
tande ej kunnat inkomma förr än som ny skett. Då man påstått, att skogsegarnes eget intresse skulle utgöra den kraftigaste sporre för dem att rätt sköta sin ungskog, så kunde deremot med skäl invändas, att utsigten till en lätt vinst måste häfva alla skogsegarnes betänkligheter. Och en sådan utsigt förefunnes, då man besinnade, att Sverige och Norge voro nästan de enda länder i Eoropa, från hvilka skogsexport i någon nämvärd skala egde rum. Tal. yrkade bifall. . I detta anförande instämde hrr Hammarberg, Santeson och Grenander. Hr Jonas Andersson i Häckenas fann det vara i bögsta grad orätt att förmena Norrbotten en lagstiftning, som dess befolkning så allmänt önskade, och yrkade bifall — ett yrkande, som äfven framstäldes af hrr Edström, Fredriksson och Per Nilson i Espö. Hr Sv. Nilsson i Osterslof anförde ur sällskapets för Norrlands väl? tidskrift några uppgifter rörande sparrexporten från Norrland i syfte att visa, det afverkningen af. undermåligt virke icke voro så betydande. Erih. Åkerhielm upplyste med anledning häraf, att nämnda sällskap varit bland dem, som yrkat på utfärdande af en författning, sådan som den föreliggande. Sedan hrr Lundström åter baft ordet för att bemöta åtskilligt af hvad hr Casparsson anfört, blef paragrafen utan votering antagen. Samma behandling vederfors äfven öfriga aelar af lagförslaget. En vidlyftigare öfverläggning egde äfven rum beträffande utskottets i anledning af hr Kjellmans motion afgifaa förslag till en anbållan hos K. M:t, det samma lagstiftring som den för Norrbotten beslutadelj måtte med de jemkningar, som kunna af orisörhållanden påkallas, af K. M:t förklaras gällande äfven för ett eller flere af de öfriga norrländska länen, så vidt derom af vederbörande landsting göres framställning. ; Detta redan af Första Kammaren godkända förslag förordades af hrr frib. Akerhielm, Astrand och Hjelm, hvilken sist nämnda dock till sist frångick detta yrkande, för att i stället omfatta en af hrr Falk, frih. Reutersvärd och Casparsson afgifven reservation, åsyftande en anhällan i förenämnda hänseende blott beträffande Vesterbottens lån. Samma reservation förordades af hrr Berggren-och Casparsson, hvaremot rent afslag å utskottets hemställan yrkades af hrr P. Staaff, Malmberg, Sv. Nilsson i Efveröd, Magnus Olsson, gretve Sparre, Lundström, C. A. Larsson, Liss Olof Larsson och Sven Nilsson i Österslöf. Utlåtandet blef ock slutligen förkastadt med 44 röster mot 25, som afgåfvos för bifall. I enlighet med hvad särskilda utskottet hemställt och Första kammaren redan beslutat, godkändes af Andra kammaren K. M:ts förslag i fråga om boställsoch sågverkaskogar derom, att inflytande försäljningamedel för de besparade tillgångar af växande eller vindfäld skog, som vid uppgörande af planer för införande af ordnad hushållning å skogar, tillhörande militärboställen eller sådana ecklesiastika boställen, hvilka ej viaas utgöra någon viss församlings enskilda egendom, derå förefinnas och omedelbart eller inom den närmaste framtiden måste, för att ej lida eller föranleda skada tillgodogöras, men icke kunna anses tillhöra skogens reguliera årliga afkastning efter den ordnade hushållningens vidtagande eller, hvad ecklesiastiska boställen angår, erfordras till kyrkoeller prestgårdsbyggnad inom församliogen, måtte, utan att ingå till vederbörande boställsdirektion eller prestlöneregleringsfonden och i den mån de ioko bebötvas till utgifter för skogsindelning eller skogsodlingsarbeten å de skogar, hvarifrån de härröra, af K. M:t disponeras till bekostande af skogsindelning och erforderliga skogsodlingsarbeten å andra boställsskogar eller till ersättande af de dertill möjligen från anslaget till skogsväsendet lemnade förskott, allt dock med iakttagande deraf, att dylika medel användas, de som erbållits från militieboställsskogar endast till förmån för andra militieboställen, företrädesvis sådana, eom tillhöra samma regemente eller corps, och de, som erhållits från eckleeiastika boställen, endast till förmån för andra ecklesiastika boställen. Hr Jöns Pehrsson ville, att K. M:ts proposition skulle bifallas utom i hvad den rörde ecklesiastika boställen, men på hemställan af hr Åstrand gillades utskottets förslag med 46 röster mot 10. Likaså godkändes utskottets hemställan om afslag å K. M:ts proposition om vissa förmåner för sågverksegare, som bekostat hushållningsplaner för ät dem mot skogsränta upplätna skogar. Statsrådet Wern inlade emellertid sin protest mot utskottets uttalade åsigt, att enligt K. M:t förslag fördelarna skulle stanna på sågverksegarnes sida, men kronan deremot komma att vidkännas olägenheterna. Slutligen förkastades i enlighet med utskottets förslag en vidlyftig af hr Sven Magnusson väckt motion äsyftande att åvågabringa en förbättrad hushållning med de till allmänna hemman och lägenheter hörande skogar. Lagu:skottets i alla fyra punkterna afstyrkande utlåtande i anledning af väckta motioner angående dels utarbetande afny lag rörande vattenrätten och dele ändring i gällande bestämmelser i fråga om skyldigheten att hlla damlucka öppen godkändes af både kamrarne utan diskussion. Båda kamrarne godkände utan diskussion följande af lagutskottet afstyrkta utlåtanden om begränsning at den kommunala rösträtten på landet; om tillägg till 7 8 1 mom. i k. förordningen om kommunalstyrelse på landet; om ändringen i k. förordningen om landsting d. 21 mars 1862; om användande af klockarelöperna på landet till förmån folkskolan; angående inteckning i jernväg med vissa tillhörigheter, och om ändring i gällande föreskrifter angående sättet för fallföljande af talan emot häradsrättsdom i civila mål. AA — — —— Från Utlandet. Medan den största ovisshet allt fortfarande råder i Frankrike och den ena ministerTatan OflHgZCaVgan ayAAAum ptan mit muan Hann

23 maj 1874, sida 2

Thumbnail