Göteborgsposten – 18 maj 1874, sida 2

natt vackert vader. ÅUIC vat OmoOro. Fån Finansverlden. Franska och Engelska Bankernas sista rapporter. — Diskontoförhöjningar i England och dess orsaker. — Den tryckta stämningen på den kommersiela marknaden. — En fransk kommission för exporthandelns upphjelpande. — Sedelmissionen i Forenta Staterna. Efter att slutet af förra månaden hade företett en något stegrad liflighet i den kommerriela och financiela verlden, ådagalagd genom ökningar i de stora Bankernas portföljer (i Englands-banken och rapporten af den 30 april Å 7,228,000, i Franska Banken s. d. fres 6 mill.) Så försvann åter denna tilifälliga ansats med maj månads inträde. EnglandsBankens rapport af den 9 maj visade en minskning i portföljen af Å 4,647,000 mot föregående och Franska banken en motsvarande af fres 78 mill. — Dessa häftiga oscillationer äro anmärkningsvärda, och ha, för Englands vidkommande, haft till följd en förhöjning af diskontot från 3 till 4 96. Det får likväl icke förbises att flera orsaker medverkat till denna förhöjniog. Den metalliska behållningen hade blifvit känbart angripen genom en finansoperation af skattkammaren, i det att Indiska rådet för att liqvidera ett lån hade icke allenast iadragit alla sina depositioner utan äfven måst fylla bristen genom förskott af banken. Samtidigt ökades portföljen med 7 mill. (från 19 mill. till 26) och den metalliska reserven sjönk genom andra orsaker med vid pass Å 1000. Det uppstod således stark esterfrågan af kapital på platsen och man tog sin tillflykt till Banken icke blott för de Indiska behofven utan ock för börs-liqvidationer, hvars operationer hade företett vissa större svårigheter än vanligt. — En stegring, om också föga betydlig, i silfverpriset bidrog också till att tvinga Banken att vidtaga den ifrågavarande diskontoförhöjningen, hvilken endast afsåg att skydda sin redan medtagna metalliska kassa. — Men den ymniga tillgången på ledigt kapital och den rådande trögheten i affärerna borde diskontet i London stå på 2 46. Att det icke ens kunnat bibehålla sig på 312 46, står också i sammanhang med Franska Bankens diskontosats som är 4!,, 4. Differensen i dessa begge platsers diskonto, så ringa den än var, bade ledt till operationer som åstadkommit den vanliga effekten på vexelkursen, nedtryckande denna så att det sedan någon tid var fördelaktigt att göra remissor i guld på Paris, Franska Banken nedsätter af princip icke sitt diskonto, då hela dess bemödande går ut på att rekonstituera sin guldreserv och att kunna återtaga sina liqvider i metall. Den har också lyckats sedan den 2 januari att öka sin metalliska kassa från 776 till 1174 mill. francs. ; Det synes likväl icke vara någon anledning för handen att befara en ny diskontoförhöjaing såsom förlidet år. Förhållandena äro icke mera desamma som då. Den kommerciella stagnationen låter icke förutse några långt drifna anspråk på diskonteringar på detta håll, och å den andra sidan bar Tysklaod icke vidare behof af guld för ögonblicket, så att förra årets export deraf från England icke numera åter skall förekomma. Emellertid kommer svårligen penningebrist på den allmänna europeiska marknaden att inträda i normala förhållanden, så långe som Frankrike och Tyskland, likasom tvenne oerhörda reservoirer, uppsluka och hålla fastlästa de ofantliga summor, som de för närvarande göra. Man kan uppskatta de belopp, som i dessa begge länder hållas undandragna den allmänna cirkulationen till mer än 2500 mill. francs. När sålunda Englandsbanken var den enda källa, hvarifrån det var möjligt att hemta guld med öppna händer, så är det icke att undra på, att denna vidtager nödiga försigtighetsåtgärder. Den kommersiela marknaden visar ingenstädes någon tendens till förbättring, och samma totala brist på förtroende råder ännu alltjemt och torde räcka länge. — Så skrifves från London: Lifligheten i affärerna under maj månad är vanligen mycket stor, men i år ha vi inga utsigter till en sådan aktivitet, som den, hvartill vi förra året vid motsvarande tidpunkt voro vitne, eburu väl man torde få hoppas en viss förbättring i jemförelse med de sistförflutna veckorna, — Från Wien skrifves: Besparingarne våga sig icke mera ut på den sinansiela marknaden och bålla sig äfven tillbaka från den industriela och kommersiela. Det måste försiggå en stor vändning, för att draga oss ur den domning, hvari vi befinna oss sedan så länge, men olyckligtvis kan ingen ännu säga hvarifrån denna impuls skall komma. — Underrättelserna om skörden äro föga hugnande och från vissa provinser absolut däliga. En otillräcklig skörd skulle isynnerhet detta år vara högst beklaglig, då vi ha absolut behof af en god sådan. — Från Italien skrifves: Äfven här äro affärerna tvinande; förra årets skörd var dålig, det innevarande årets lofvar godt, men huru många vexlingar kunna vi icke dessförinnan ha att genomgå under de närmaste fem månaderna! Kapitaler sattas hela den italienska vinkulturen är att transformera