Göteborgsposten – 15 maj 1874, sida 2

kostar 180,000 krenor. Den innobäller 38 rum och har sem trappuppgängar. Ötver der hela reser sig ett torn at 60 fots höjd. Från Förenta Staterna skrifves nu, att det öfverlemnats åt lagstiftande församlingen i Arkansas, som sammanträder d. 25 d:s, att afgöra öfver, hvilken guvernör den vill hafva. Skulle den underlåta att fatta besluf, vill Grant utse mr Fairhaven till guvernör. The Atlantic and Grand Western-banan skall uthyras till Eriebanbolaget för 100 år och mot en ränta af 30 pret på bruttoinkomsten. I Newyorke-tidningen RNordssjernan läses följande uppsats rörande den nordamerikanska ministerposten i Stockholm: Bland de ämnen, som för närvarande föreligga till behandling inom komitten för utrikes ärender inom Förenta Staternas kongress, är ett som rörer förhållandet till Sverige, och hvarpå vi derföre ansett oss böra fästa våra sveuska amerikanares uppmärksamhet. I och för sig må detsamma kanske synas en och annan obetydligt; men då enligt diplomatiskt bruk den inflytelse, som utöfvas af representanten för en främmande makt, till en del beror på hans rang och ställning vid det hof, hvartill han är sänd; bör det ej vara oss, hvilka valt Amerika såsom vårt nya fosterland, likgiltigt, hucu detta representeras hos det gamla Sveriges regering. I detta afseende bar en motion blifvit väckt af senator Ramsey, att Förenta Staternas representant i Stockholm måtte erhålla rang af utomordentligt sändebud och befullmäktigad minister i stället för blott ministerresident, såsom han nu benämnes, samt att hans lön måtte ökas för att motsvara den högre ställning han sålunda komme att intaga. Som bekant, utgöras representanter af en regeriog hos en annan med afseende på deras rang at tre klasser : utomordentliga sändebud, ministerresidenter och generalkonsuler. Huruvida en regering skickar till en annan sändebud af högre eller lägre rang, beror dels på den större eller mindre samfärdslen emellan de bäda länderna, dels på den uppmärksamhet man anser sig böra visa den regering och det land, hvarest sändebudet är anstäldt. Såsom skäl för den föreslagna rangoch löneförhöjningen anföras i en nyligen till amerikanska pressen ställd cirkulärskrifvelse, att förbindelserna mellan Förenta Staterna och Byerige-Norge äro de vänligaste, och handelsutbyte mellan dem är särdeles lifligt. I detta senare afseende erinras särskildt om den stora omsättningen i dessa länder af bomull, tobak, mineraloljor m. m. Det direkta och indirekta varubytet mellan Förenta Staterna och Sverige-Nurge uppskattades år 1873 till 13,000,000 doll. Sjöfartstörbindelsen underhålles medelst goda ångare, och de arbetskrafter och kontanta medel, som med dessa befordras öfver Atlanten, äro betydliga. Förenta Staterna representeras iör närvarande i Stockholm af en ministerresident med en lön af 7,500 doll. Det har blitvit ifrågasatt i senaten att höja denna lön till minst 10,000 doll., och icke så liten agitation har försports i detta sytte. I Chicago och St. Paul hatva de svenska tidningarne uppmanat till understödjande af förslaget, och petitioner, undertecknade at skandinaver, bafva utfärdats i och för dess befordrande. Under de sista trenne ären hafva Förenta Staterna höjt värdigheten af sina sändebud i Berlin och Petersburg genom att öka sina vid dessa hot anställda ministrars löner från 12,000 doll. till 17,500 om året. Detta var sannoliut föranledt af den omständigbet, att frågan om ranglikhet mellan ministrarne blifvit väckt vid svenska riksdagen ; helst som Sverige och Norge bälla ett utomordentligt sändebud och befullmäktigad minister i Washington med en lön af 32,000 kronor (8,500 i guld) pr annum. Den numera aflidne Sveriges och Noriges utrikes minister grefve Carl Wachtmeister tillkännagaf vid 1871 års riksdag, att de förenade rikenas minister i Washington erhållit förhöjd rang från minister resident till utomordentligt sändebud på anhållan af Förenta Staternas styrelse; detta är också den allmänna meningen i Sverige och Norge. IIn motsvarighet af denna artighetsbetygelse mot Forenta Staterna skulle naturligtvis vara tillfredsställande för såväl dem som de många till medborgarskap i Förenta Staterna upptagna Svenskar och Norrmän. Från 1814 till 1813 underhöllo Förenta Staterna ett utomordentligt sändebud i Sverige, medan dess befolkning ännu understeg 3,000,000. De förenade rikenas inflytande är naturligtvis nu betydligt förökadt, och förbindelserna mellan dem och detta land torde kunna anses såsom ett tillräckligt skäl att höja Amerikanska ministerns i Stockholm rang till den af utomordentligt sändebud, isynnerhet som de flesta Enropeiska makters representanter bära denna titel. Vära Svenska och Norska medborgare. här i landet borde derfore uppfordra sina ombud , huset och senaten att göra sitt bästa i detta syfte så att Amerikanska regeringen måtte egna Sverige så mycken aktning som Sverige egnar åt detta land, och de förenade rikenas anseende icke underkännas. Svenska riksdagen har den 17:4e sistlidne februari anslagit 50,00V kronor till bestridande af kostnader för Sveriges deltagande i expositionen i Philadelphia år 1876. Då vid ofverläggning härom det i Amerikanska kongressen väckta förslag om rangbefordran för Amerikanska ministern i Stockholm äfvenledes togs i betraktande, skulle det vara ett bevis af den yuersta ovilja och missaktuing mot Svenska och Norska borgarne här i landet, om icke den ifrågasatta rangoch loneforhöjningen beviljades. — Sverige kommer antagligen att utgifva 500,000 kronor i och för utstållningen. Vi tro också att Sverige är det första af Europas länder, som anslagit penningemedel för detta ändamål. De skandinaviska klubbarna i Newyork och Brooklyn, äfvensom andra inflytelseegande sällskaper, skulle derföre uppfordra sina ombud i kongressen att undorstödja förslaget och iatt handla utan dröjsmål i sådant syfte. Saken föreligger nu komiten för utrikes ärendena, och ;på dess yttrande beror det beslut kongressen kommer att fatta.