Göteborgsposten – 5 maj 1874, sida 2

1es fark, med Reis uti Anais roll. 2 — r Från Utlandet. D Om man får tro de ingångna telegrafan5 derrättelserna, så hafva i Spanien vigtiga häne delser inträffat. Marskalkerna Serrano och Concha skola nemligen hafva undsatt Bilbao, inryckt i denna stad och dervid tagit tolf kanoner samt en mängd carlistsångar. Bekräftar sig detta, har carlistsaken derigenom lidit stort afbräck, Serrano har då vunnit en framgång, som skall blifva af stor betydelse för hela hans ställning och äfven i bög grad främja lugnets återupprättande, i det att det borgerliga kriget mot carlisterna nu kan lättare slutas. Det märkliga är den enstämmighet, hvarmed till och med regeringstidningarno tala om carlisternas matta försvar. Skulle möjligen underhandlipgarne mellan Serranos högqvarter och en och annan af carlisteheferna hafva väckt till lif hos dessa senare en viss tveksamhet, som minskat kraften i motståndet? Då man allmänt känner carlisternas starka förskansningar, Bynes en sådan misstro icke vara ogrundad. Det är emellertid omöjligt att af de blotta ingångna telegrammen kunna döma med någon säkerhet till de förhållanden, som beredt denna så plötsliga och eå oväntade framgång; och måste vi arvakta korrespondenternas på platsen närmare berättelser och upplysningar. Dock skref en korresp. till Times från Serranos högqvarter redan d. 22 april: Sakernas ställning synes vara söljande: Carlisterna belägra Bilbao, som har lifsmedel till d. 10 eller 14 maj, med omkring 4000 man; en armöstyrka af ej mer än 18,000 man står emot Serrano, hvilken nu har 24,000 man i Somorrostro; och en annan styrka af cirka 10,000 man skall mota Conaha med hans 20,000 eller 24,000 man. Carlisterna ha ej något artilleri att tala om och äro ej i stånd att angripa och slå någondera af regeringens armeatdelningar hvarför sig, äfven om de samJade ihop hvarje krigeduglig man de hafva, eå att Concha och Serrano kunna operera på olika linier obehindradt och utan fruktan för något allvarsamt nederlag. Deremot hade de sina starka förskansniogar, om hvilka alla korreepondenter talat. Till försvagande af dessa var det som marskalk Concha skullo företaga sin kringgående rörelse mot Balmaseda till, under det Serrano skulle samtidigt angripa, hufvudsakligen medelst sitt öfverlägsna artilleri, etällningarno San Pedro de Abanto, Fu: ertes och Juliana. Underrättade härom, skyndade carlisterna att starkt sörskansa sig i riktningen mot Balmaseda, och det sändes 18 af deras bästa bataljoner, under öfverbefäl af Lzarraga mer kommenderade af resp. Dorregaray och Menderi, hvilken senare efterträdt den dödade generalen Ollo. Desse uppstäldes med hvardera sin afdelning i de svårtillgängliga passen Ramales och Lanestosa, hvilka starkt förskansats och hvilka bilda ingången till en dalgång, der vägen till Bilbao löper fram. Här väntade carlisterna Concha, som troddes skola komma på vägen från Laredo, Conchas högqvatter, till Balmaseda. Men den gamle marskalken, som strängt hemlighållit sina strategiska planer, äfven för sina närmaste officerare, kom i stället helt oväntadt framryckande en annan väg, hvilken går i sydostlig riktning, genom det af carlisterna antagligen endast svag besatta passet mellan bergen Fandeguera och Erera, och senare förenar sig med stora landsvägen från Balmaseda till Bilbao vid en by med namnet Guenes, hvilken ligger midtemellan Balmaseda och Bilbao samt fogelvägen endast 15 kilometer från den sistnämnda staden. Härigenom förklaras den oväntade framgången af Conchas rörelse, eftersom han redan första dagen för striden, eller den 28 april, hann så långt fram. Följande telegram till Times redogör närmare för striden på denna dag, eller d. 28: Madrid d. 29 april. Kl. 2 e. m. i går börjades den tredje armkårens rörelse under marskalk Conchas befäl med ett angrepp mot carlistställningarne på höjderna kring Las Munecas-dalen, hvilken intogs af hans högra flygel och center. Då Serrano erhöll i fronten kunskap härom, gaf han genast befallning om, att Concha skulle understödjas medelst angrepp på fiendens ställningar till höger och venster om Carretera de Sopuerta. Hela artilleriet öppnade elden, hvilken besvarades af carlisterna med gevärseld från deras förskansningar och med artilleri från San Pedro de Abanto, höjderna midtemot Pucheta och andra höjder bakom Santa Juliana. General Larerua framryckte öfver Carretera de Sopuerta, general Falacios öfver Azenillashöjderna för att taga den lilla byn Montellano, under det en annan bataljon marscherade längs jernvägen för att taga Las Cortes. Efter två timmars eld, som besvarades Ä af fienden, besatte Serranos trupper dessa dem KY T anvisade punkter (Montellano och Las Cortes). Dagen var ofantligt varm och trupperna kände sig högligen uttröttade. js Under den 29 synes striden hafva fortgått på centern, så att carlisterna måste ut